Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ylva Johansson: Kravet på boenden sträcker sig längre

"Man får vara realist"
1:51 min
Ylva Johansson är socialdemokrat. Hon bär blågrön kaval på bilden och ett blått örhänge. Hon har kortklippt ljust hår.
Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister. Foto: TT

I mars förra året införde regeringen en lag som gjorde att kommunerna tvingas ta emot nyanlända på ett nytt sätt. Tanken var att de som fått uppehållstillstånd skulle flytta från flyktinganläggningar till boenden i kommunerna.

Kommunernas arbete med att hitta boenden åt nyanlända pågår för fullt. Det är oklart vad som ska hända nästa år, då många nyanländas korttidskontrakt på bostäder löper ut och flera kommuner tolkar det som att de inte längre har skyldighet att ordna boende.

– Vi har sedan ett och ett halvt år tillbaka en anvisningslag, som jag tycker är väldigt viktig, om att alla kommuner ska ta emot nyanlända så att vi får en rättvis fördelning över landet. I den lagen framgår det att man ska ta emot i huvudsakligen permanenta boenden. Sen vet ju vi att bostadssituationen är väldigt ansträngd och även om bostadsbyggandet tar fart så tar det lite tid. Då tvingas man ibland till tillfälliga lösningar, säger Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister.

Johansson säger sig ha förståelse för att många kommuner låter de nyanlända bo på korttidskontrakt. Sedan bosättningslagen infördes i mars 2016 har kommunerna uppmanats att hitta boende åt 60 000 personer som kommer från Migrationsverkets boenden. Kommunerna har löst det på olika sätt, till exempel genom att bygga modulhus och köpa bostadsrätter åt gruppen.

Många kommuner har tolkat lagen som att det handlar om korttidskontrakt under den tvååriga etableringen. Ylva Johansson menar nu att hon helst vill att det ska vara permanenta bostadslösningar och att de nyanlända ska få bo kvar i lägenheterna, även efter de två åren.

– Det framgår i propositionen att intentionen är permanenta boenden. Däremot har vi valt att inte ställa skapt krav på detta, eftersom man får vara realist. Det tar tid att bygga bostäder. Vi har haft och har en exceptionell situation när vi ska ta emot många fler än någonsin tidigare i kommunerna. Då har många kommuner varit tvungna att ta till tillfälliga lösningar och det har jag förståelse för att man måste göra, men ingenstans står det att det handlar om två år.

Ylva Johansson menar att det är kommunerna som har ansvaret för sina invånare och att planera byggandet av bostäder så att det finns boende för alla som bor i kommunen.

– Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men regeringen har tillfört rekordstora resurser för just bostadsbyggande. Det går direkt till kommunerna i form av en bostadsbyggarbonus till kommunerna och det går direkt till byggherrar för att få fram hyresrätter med rimliga hyror. Regeringen bjuder ju till.

Går det tillräckligt snabbt för att lösa problemet? Det här handlar ju om människor som kanske redan i vår står utan bostad.
– Bostadsbristen är inte löst, men regeringen har satsat stort och vi ser resultat av de satsningarna. Vi har idag en bostadsbyggnadstakt som är så hög att man får gå tillbaka till miljonprogrammets dagar för att se liknande. Så det händer ju saker.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".