På jobbet, kontor
1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT
Många akademikerkvinnor mår dåligt på jobbet.
2 av 2
Många akademikerkvinnor mår dåligt på jobbet. Foto: Janerik Henriksson/TT

Akademikerkvinnor mår dåligt på jobbet

"Upplever att de behöver pressa sig mer än män"
1:12 min

Arbetsmiljön för akademiker har försämrats. Kvinnorna mår genomgående sämre på jobbet än männen och det gäller både kvinnor med och utan barn. Det visar en studie som fackförbundet Jusek har gjort.

– Den vanliga föreställningen är ju att kvinnors stress i arbetslivet främst handlar om dubbelarbete, att kombinera barn och familj och jobb, men vi ser att många gånger är det så att kvinnor utan barn är mer stressade och pressade än män med barn, säger Daniel Lind är samhällspolitisk chef på Jusek.

Daniel Lind tror att det här beror att kvinnor och män både får och tar på sig olika typer av arbetsuppgifter och att kvinnor generellt sett känner att de har hårdare krav på sig än män på samma position.

– Kvinnor många gånger i arbetslivet upplever att de måste pressa sig lite mer för att komma upp på samma nivå som motsvarande akademikerman och det spiller över i många olika stressrelaterade problem.

Allra bäst på jobbet mår akademiker-männen utan barn. Man ser också att männen mår bättre och bättre ju äldre de blir medan kvinnorna mår på ungefär samma sätt arbetslivet igenom.

– Kvinnor upplever sig kanske längre fram i arbetet att de inte har fått samma möjligheter och stagnerar lite medan män då kanske rider på den där vågen.

För att minska stressen bland akademikerkvinnor tror Daniel Lind att det krävs både en uppdaterad strategi från regeringens håll och konkreta åtgärder från arbetsgivarna. Daniel Lind tipsar om faktorer som ökar välbefinnandet för kvinnor på jobbet.

– Goda relationer med kollegorna, att få utlopp för sin kreativitet, att ha rimliga nivåer på den negativa stressen, man ska känna ett högt lärande i arbetet, man ska känna en anställningstrygghet och kompetensen ska tas tillvara.

Fotnot: Akademiker undersökning

Studien är gjord av Novus på uppdrag av Jusek och 1 202 sysselsatta akademiker i åldern 18-65 år har tillfrågats. Med akademiker avses personer som har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Svarsfrekvensen är 60 procent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".