I nästan hälften av landets län är snittkötiden för en hyresetta hos allmännyttan över två år. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.
Bilden är ett montage. Foto: TT

Nyanlända och utsatta konkurrerar om boende

Kommunernas skyldighet att ordna fram bostäder till nyanlända som har anvisats dit, kan göra det svårare för andra utsatta i samhället att få en bostad.

Det visar en ny lägesrapport från länsstyrelserna som SVT Nyheter har tagit del av.

I en ny lägesrapport från länsstyrelserna har Sveriges kommuner fått svara på om man ser några undanträngningseffekter till följd av den anvisningslag som trädde i kraft i mars 2016.

Runt 30 procent av de svenska kommunerna anser helt eller i hög grad att det finns en så kallad undanträngningseffekt. Ytterligare en tredjedel av kommunerna instämmer delvis i påståendet.

– Konsekvensen blir att andra som behöver bostad blir utan. De är vi inte skyldiga att tillgodose en bostad, säger Thed Carlsson, verksamhetschef vid socialtjänsten i Hässleholm, till SVT.

Enligt honom handlar det till exempel om unga och studenter, men även om personer som får stanna kvar på olika behandlingshem, institutioner och vårdinrättningar, för att det inte finns bostäder.

Länsstyrelsen Jönköping, som har sammanställt lägesrapporten, påpekar att det finns metodologiska svårigheter och felkällor i den här typen av undersökningar. De skriver bland annat att "varför situationen ser ut på ett visst sätt (...) är komplext och hänger ihop med flera faktorer, varav förändringar i antalet nyanlända och asylsökande enbart är en."

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kan nära 100 000 personer med uppehållstillstånd komma att behöva en bostad under det närmaste året.

Mer om Integration

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".