Sjuksköterskor.
1 av 2
Landstingens erfarenhet av sommaren är att man kan klara sig med färre sjuksköterskor om man befriar dem från en rad mindre kvalifierade arbetsuppgifter. Foto: Odd Clausen.
Professor och sjuksköterska.
2 av 2
Anna Forsberg är professor i vårdvetenskap men arbetar också som sjuköterska i Lund 2-5 dagar per vecka. Foto: Odd Clausen.

Färre arbetsuppgifter kan lösa krisen

Delade meningar om antalet sköterskor på sjukhusen
2:33 min

Det råder delade meningar om svenska sjukhus i framtiden kan klara sig med färre sjuksköterskor.

I somras tog många sjukhus in andra personalkategorier för att avlasta sjuksköterskorna som därigenom slapp en rad arbetsuppgifter som inte krävde deras kompetens.

Den modellen skulle på sikt kunna minska behovet av- och bristen på sjuksköterskor året om, tror landstingen.

Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL, har många exempel.

– Vi har nyrekryterat socionomer, farmaceuter, fysioterapeuter, sådana som jobbar med städning eller frågor om kost. Och dessutom är det så att vårdbiträdena har återinträtt på arenan 2017.

– Exempelvis fler undersköterskor, receptarier som kan hjälpa till att avlasta sjuksköterskorna, när det gäller läkemedelshantering, säger Britt Marie Cartbo, divisionschef inom sjukvården i Region Skåne. Det är en framgångsfaktor, absolut.

– Och det gör att sjuksköterskorna kan koncentrera sig på de uppgifter, som de är utbildade för, förklarar Hans Karlsson.

Många svenska sjukhus lyckades avlasta sjuksköterskorna under sommaren och därmed minska bristen på deras kompetens, menar Hans Karlsson som anser att den metoden var så lyckad att den kan användas hela året.

 – Absolut, jag är helt säker på det. Det kommer helt klart vara något som vi kommer att utveckla,

Britt Marie Cartbo i Region Skåne instämmer i att sjukvården på det här sättet använder sjuksköterskorna effektivare, men menar att det också beror på vilken avdelning det gäller. Vissa har större behov av sjuksköterskor.

– Vi menar att man ska arbeta på spetsen av sin kompetens. Jag tror på den här arbetsmodellen, ja, säger hon.

Men Anna Forsberg, sjuksköterska i Lund och professor i vårdvetenskap, håller inte med. När sjuksköterskor ersätts av undersköterskor är det många omvårdnadsuppgifter som uteblir, säger hon.

– För all vetenskaplig kunskap om hur man vårdar på ett bra sätt, pekar på att hög sjukskötersketäthet närmast patienten är det som minskar komplikationer och det är det som räddar liv. 

Anna Forsberg nämner en rad exempel på enklare arbetsuppgifter, som att bära in och ut patientens mattallrik eller följa med på toaletten, uppgifter som ger sjuksköterskan viktig kunskap om hur patienten mår.

Landsting som väljer den här lösningen gör inte sjuksköterskans situation enklare, utan värre, menar Anna Forsberg.

Och det går ut över patienterna, säger hon, och hänvisar till siffror från WHO. 

 – Redan idag vet vi att 40 procent av patienterna inte får den vård de har rätt till och 20 procent ungefär får en rent skadlig vård. Den konsekvens jag kan se är att de siffrorna kommer att stiga.

 – Man kommer också se en ännu större sjuksköterskebrist, därför att sjuksköterskor som berövas sin möjlighet att utöva sitt akademiska yrke, de kommer att lämna vården i större utsträckning, spår Anna Forsberg,

Hon anser att det finns många bättre sätt att lösa sjuksköterskebristen än det här:

 – Det är en kortsiktig lösning, det är en desperat lösning, av arbetsgivare och vårdpolitiker som inte är beredda att ta ett helhetsgrepp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".