Demonstration inför klimatmötet i Bonn
Demonstranter inför klimatmötet i Bonn i Tyskland. Foto: Roland Weihrauch/TT

Klimatmötet i Bonn ska göra verklighet av Parisavtalet

Första stora klimatmötet sedan Paris
2:12 min

Under mötet ska världens länder försöka enas hur klimatmålen från Parisavtalet ska bli verklighet. Stort fokus riktas mot USA efter president Trumps beslut att lämna avtalet, men också mot just Tyskland, där klimatfrågan är en av stötestenarna i de pågående regeringsförhandlingarna.

Inför klimatmötet samlades flera tusen demonstranter i Bonn och krävde en snabb avveckling av kolkraften, en förutsättning för att Tyskland ska kunna nå de egna åtaganden att reducera koldioxidutsläppen med 40 procent till år 2020.

Det är vägen från Parisöverenskommelsens ambitioner till konkret verklighet som ska stakas ut under de kommande två veckorna i Bonn. Här ska mekanismer och regelverk skapas för att mäta, jämföra och följa upp de åtgärder som olika länder har förbundit sig till för att kunna nå målet, att inte låta den globala medeltemperaturen stiga mer än två grader.

Mötet hålls under Fijis ordförandeskap. Likt andra små önationer är Fiji existentiellt hotat av den globala uppvärmningen.

Till megamötet väntas 25 000 deltagare från 196 länder och internationella organisationer. Det är alldeles för stort för Fiji och därför hålls mötet i Bonn, där sekretariatet för FN:s klimatkonvention är placerat.

Det är det första stora klimatmötet som hålls efter att president Trump beslutade att USA ska hoppa av Parisöverenskommelsen. Vad det innebär i praktiken för klimatarbetet och inte minst finansieringen av internationella klimatskyddsåtgärder, är en av de stora frågorna inför mötet.

De tyska organisatörerna stoltserar med ett klimatvänligt arrangemang. Särskilda tåg kör deltagarna till Bonn, där eldrivna fordon och cyklar står redo för de lokala transporterna. Maten är till stor del vegetarisk och lokalt producerad och vattnet som serveras kommer direkt ur ledningarna.

Den tyska regeringen kritiseras däremot för att inte ha drivit på hårdare för att nå sina egna klimatåtaganden, som är tuffare än Parisavtalet.

I de pågående förhandlingarna om en ny koalitionsregering möter kraven från de gröna, om snar nedläggning av kolkraftverk och stopp för fossildrivna fordon år 2030, hårt motstånd från de övriga, kristdemokraterna och liberalerna.

Kritiker ifrågasätter Tysklands trovärdighet som ledande i det internationella klimatarbetet om man inte är beredd att göra mer på hemmaplan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".