Facebooks vd Mark Zuckerberg.
Facebooks vd Mark Zuckerberg. Foto: TT

Facebook tummar på skatten i Sverige

Bolaget har fått 139 miljoner kronor i stöd
1:04 min

Fem miljoner svenskar gillar Facebook. Men bolaget gör knappast tummen upp för det svenska skattesystemet.

Trots att Facebook har fått mångmiljonbelopp av skattebetalarna betalar företaget ingen skatt i Sverige för den miljard som man bedöms dra in på den svenska annonsmarknaden.

Facebook är ökänt för att försöka undvika skatt. Nya detaljer om hur företaget går tillväga finns i den stora paradisläckan, som TT, SVT:s Uppdrag granskning och SVT Nyheter tagit del av. Internetjätten är nämligen kund på skatteparadiset Kajmanöarna hos juristbyrån Appleby, som en stor del av läckan kommer ifrån.

Det har betydelse för hur Facebook kan undvika skatt i bland annat Sverige.

Med början 2013 uppförde Facebook serverhallar i Luleå, sina första utanför USA. Det var inte bara det kyliga klimatet som var bra för den stora, värmealstrande datoranläggningen. I fyra år hade svenska myndigheter kämpat för att få hit företaget. Förra kommunalrådet Karl Petersen (S) var en av de ledande i arbetet och är i dag stolt:

– Två miljarder användare går i dag omkring med detta varumärke i sina mobiltelefoner i fickan. Och så ska man tänka att detta varumärke, detta Facebook, det finns i Luleå. Det är rätt fantastiskt.

Regering, riksdag och Luleå kommun — alla krattade de manegen för företaget. 2011 undertecknade dåvarande näringsministern Annie Lööf (C) regeringsbeslutet att ge Facebook etableringsstöd.

Etableringen, den första i sitt slag i landet, var enligt regeringen "strategiskt viktig och kommer att marknadsföra regionen och Sverige".

Bolaget har sammanlagt fått 139 miljoner kronor i två omgångar. Regering och riksdag har också sänkt energiskatten för serverhallar, något Facebook bedöms spara tiotals miljoner kronor på.

I sin ansökan om nytt bidrag till sin andra hall skrev Facebook att "stödet vi fick för byggnad 1 spelade en huvudroll vid valet att etablera sig i Luleå och ett stöd av liknande storlek kommer att spela en stor roll för vart projektet kommer att lokaliseras".

Annie Lööf säger sig förstå frågan varför ett så stormrikt företag ska få skattemedel för sin etablering, men anser inte att det främst är Facebook som gynnas.

– Det är ett stöd till Norrbotten. Det är för att man ska skapa tillväxt och industrietableringar utanför de större städerna, säger hon och understryker att Facebook uppfyllde stödkraven.

Karl Petersen påpekar att andra länder ger etableringsstöd. Om inte Sverige gör det "skulle vi ligga i division två", anser han.

– Jag tycker bara att det är bra att det är ett rikt företag. Skulle alternativet vara att det bara är fattiga företag som får söka investeringsbidrag? Då är vi ju defensiva.

Samtidigt ser Facebook aktivt till att skattepengar inte når den svenska skattkassan. Det amerikanska företaget beräknas ifjol ha kapat åt sig en miljard kronor av annonsmarknaden i Sverige. En marknad där svenska medieföretag måste betala skatt, men där internetjättar tar med sig vinsten utomlands.

– Vinnarna är Google och Facebook som inte behöver skatta för sina pengar där vinsterna uppstår och de största förlorarna är nyhetskonsumenterna när det bli mindre pengar kvar till granskande journalistik, säger Tobias Lindberg, chefsanalytiker på Tidningsutgivarna, nyhetsmediernas branschorganisation.

Var tredje reklamkrona har lämnat journalistiken sedan 2008, enligt TU. Facebook följer lagar och regler, men Lindberg tycker att det också är en fråga om moral.

– Tycker man att man gör rätt? Bidrar man till samhället om man utnyttjar systemet och inte betalar skatt?

En stor del av annonsintäkterna i Sverige och många andra länder går nämligen genom ett sinnrikt kryphål på Irland vidare till Kajmanöarna, där bolagsskatten är — noll.

Annie Lööf påpekar att det finns en internationell diskussion om multinationella bolags skatteupplägg. Hon tycker inte att Facebook beter sig omoraliskt:

– Moralen är väl att följa den lag som finns och i det här fallet utgår jag från att Facebook gör det.

Företaget ombeds kommentera mängder av frågor om skatter apropå paradisläckan, men svarar bara kort: "Facebook följer alla gällande regler och regelverk i de länder där vi är verksamma och vi betalar all skatt som lagen kräver av oss".

Facebook hävdar att man har investerat mer än 10 miljarder kronor i serverhallarna i Luleå, skapat hundratals jobb där och tusentals arbetstillfällen i samband med byggena.

"Vi är fast beslutna att spela en positiv roll i de samhällen där vi är verksamma och vi kommer att fortsätta med det i Luleå", skriver bolaget i en kommentar.

Paradisläckan

Paradisläckan, "Paradise Papers" på engelska, kommer från ett 20-tal skatteparadis och territorier med mycket begränsad insyn. Det är material som den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung (SZ) delat med sig av till journalistnätverket International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ). Fler än 380 journalister från nästan 100 medieföretag i över 60 länder har i hemlighet granskat innehållet. Från Sverige har TT, SVT:s Uppdrag granskning och SVT Nyheter deltagit. Internationellt märks bland andra The New York Times, BBC och Le Monde.

Materialet utgör 1,4 terabyte - 13,4 miljoner dokument och störst i sitt slag efter de så kallade Panamadokumenten.

Huvuddelen är konfidentiella handlingar från juristbyrån Appleby, med kontor i en rad skatteparadis och mängder av storföretag och förmögna personer som kunder.

I läckan ingår också bolagsregister från 19 territorier med mycket lite insyn: Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamas, Barbados, Bermuda, Cooköarna, Dominica, Grenada, Kajmanöarna, Labuan, Libanon, Malta, Marshallöarna, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

Källa: ICIJ

Läckans storlek: 1,4 terabyte (1 400 000 000 000)

Antal dokument: 13,4 miljoner

Antal inblandade journalister: 381

Antal medieföretag: 96

Antal länder där medierna är verksamma: 67

Läckans innehåll spänner över nästan 70 år, 1950-2016

Enbart i juristbyrån Applebys material återfinns 25 000 företag, stiftelser, fonder med mera från 180 länder.

De vanligaste territorierna där kunderna har sina upplägg, antal och procent inom parentes:

1) Bermuda 9 469 (38)

2) Kajmanöarna 8 784 (35)

3) Brittiska Jungfruöarna 2 292 (9)

4) Isle of Man 1 493 (6)

5) Jersey 856 (3)

Källa: ICIJ

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".