Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Sju saker du bör veta om klimatmötet COP 23

Publicerat fredag 10 november 2017 kl 15.43
Samhällen och ekosystem riskerar att drabbas av fler extrema väderhändelser om den globala temperaturen inte sänks. Grafik: Liv Widell / Sveriges Radio
Samhällen och ekosystem riskerar att drabbas av fler extrema väderhändelser om den globala temperaturen inte sänks. Grafik: Liv Widell / Sveriges Radio

Världens länder samlas återigen för att hitta lösningar för att hejda klimatförändringarna. Det här är klimatmötet COP 23.

Varför kallas det COP 23?

COP är en förkortning för ”Conference of the Parties” och är namnet på de årliga möten som hålls för länder som har undertecknat FN:s klimatkonvention. Siffran 23 syftar på att detta är det 23:e gången COP sammanträder sedan 1994 då klimatkonventionen trädde i kraft.

Var och när?

6–17 november i tyska Bonn. Fiji står för ordförandeskapet men eftersom det lilla landet har svårt hysa en global konferens, så hålls det i Bonn, där FN:s klimatkonvention UNFCCC har sitt huvudkontor.

Vad är målet med mötet?

1. Att skriva utkast till en regelbok för hur klimatavtalet från Paris ska förverkligas. Den väntas vara klar 2018.
2. Att diskutera hur ambitionen ska höjas.

Vilka är de  största hoten mot klimatet?

  • Klockan tickar: Tiden för att vända utvecklingen är knapp. Nyligen kom en rapport som visade att koldioxidhalterna i atmosfären nu har nått rekordnivåer och är nu uppe i 403,3 ppm (miljondelar). En ökning med 3,3 ppm sedan förra året vid samma tid. Det låter kanske inte så mycket men enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO, är det en betydligt snabbare ökning jämfört med genomsnittet det senaste decenniet. Läs hela rapporten.
  • USA lämnar Parisavtalet. Trumps uttalande att USA ska lämna Parisavtalet innebär att USA drar tillbaka klimatbistånd och stöd för klimatforskning. Ett allvarligt bakslag. Det dröjer formellt till 2020 innan USA verkligen lämnat avtalet. Hittills har USA velat delta i förhandlingarna, hur USA ska arbeta vid förhandlingsbordet är frågan.
  • Ansvarsfördelning. Parisavtalet bygger på frivillighet, det finns inga sanktioner, och före 2020 är det bara industriländer som har bindande åtaganden. Utvecklingsländer och växande länder som Indien och Kina vill att så mycket som möjligt ska göras före 2020. De menar att de industriländer som historiskt byggt sitt välstånd på att släppa ut större delen av den koldioxid som redan finns i atmosfären, ska ta största möjliga ansvar nu.
  • Bristande ambitioner. De klimatplaner som alla länder lagt in i Parisavtalet räcker bara till för en tredjedel av det som krävs för att hejda jordens uppvärmning till 2 grader - i bästa fall. Många länder med svaga resurser har villkorat sina planer med att de behöver finansiellt och tekniskt stöd, och det har vi inte sett tillräckligt av ännu.  

Vilka deltar?

197 länder deltar. Även Syrien som fram till november i år stod utanför, har nu anslutit sig till Parisavtalet. USA har bekräftat att de vill lämna avtalet - men vill trots det vara med och utforma regelboken.

Vad kom de fram till förra gången och vad ska de prata om nu?

Vid Parismötet för två år sedan enades länderna om Parisavtalet.

Det innebär i korthet att alla världens länder förbinder sig att bidra till en minskning av växthusgaser, att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 2 eller helst 1,5 grader Celsius år 2100 och att utsläppen av växthusgaser minskas med 40-70 procent till år 2050, och når en nollnivå år 2100.

Årets möte handlar mer om hur de uppsatta målen ska nås. Att fylla Parisavtalet med konkreta åtgärder är svårt, därför har de frågorna skjutits upp.

Varför tar det sådan tid med klimatförhandlingar?

Det är knappt 200 länder inblandade med olika politik och olika förutsättningar. Att få alla att enas om en minsta gemensamma nämnare tar tid.

 

Källor: WMO, unenvironment.orgnytimes.comunfccc.int

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".