rohingyer på flykt
EU:s utrikeschef Federica Mogherini och Sveriges utrikesminister Margot Wallström besöker Bangladesh på lördag. Foto: Dibyangshu Sarkar/TT

Omvärlden sätter press på Burma

EU:s utrikesministrar möts för att diskutera konflikten
1:49 min

Omvärldens tryck på Burma ökar efter att 600 000 rohingyer fördrivits av burmesisk militär och flytt till grannlandet Bangladesh. Något som FN har kallat "etnisk rensning".

Bangladesh klarar inte situationen på egen hand. Därför söker omvärlden efter en lösning. I dag möts EU:s utrikesministrar för att bland annat diskutera konflikten kring de statslösa rohingyerna. Dessutom väntas ett pärlband av ministerbesök den kommande veckan till både Bangladesh och Burma.

Grundfrågan för de toppolitiska samtalen och utrikesministerbesöken är om Burma är berett att välkomna tillbaka de fördrivna rohingyerna till sitt hemland igen, och i så fall – under vilka former?

Att återinföra sanktioner för att sätta press på Burma är ett krav från ett antal amerikanska senatorer. De vill se ekonomiska sanktioner och reseförbud för militärer och deras affärsintressen. EU har ännu inte nämnt sanktioner, men utrikesministrarna kommer möjligtvis att pröva den tanken i dag och resonera kring under vilka villkor det skulle bli aktuellt.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini kommer till Bangladesh på lördag tillsammans med bland andra Sveriges utrikesminister Margot Wallström. De ska med egna ögon se hur förhållandena är för de blottställda rohingyerna i lägren i södra Bangladesh, innan de sedan åker vidare till just Burma för ett Asien-EU toppmöte.

Det mötet blir ett tillfälle att se om Burmas ledning alls är känsligt för påtryckningar utifrån. USA:s utrikesminister Rex Tillerson kommer till Burma redan på onsdag.

Omvärlden vill ha svar på flera frågor. Hur kan övergreppen mot rohingya utredas? Kan FN få tillträde till Rakhinestaten i Burma? Vem dokumenterar vad som skett? Hur kan ansvar utkrävas för våldtäkterna, dödandet och övergreppen? Flera krafter är verksamma för att lyfta frågan om den burmesiska militärernas ansvar och om de skulle kunna ställas inför rätta i Internationella domstolen i Haag - ICC.

Trycket hårdnar nu politiskt mot Burmas ledning, men hittills har den haft stöd från både Kina och Indien. Övriga Asien har hittills hållit sig passivt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".