Flera elever står runt en flicka som sitter på en bänk och begraver huvudet med händerna.
1 av 2
Arkivbild. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Maria Caryll, sektionschef på utbildningssektionen på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
2 av 2
Maria Caryll, sektionschef på utbildningssektionen på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Foto: Lotta Myhrén/SR

Fler skolor tvingas betala skadestånd för mobbning

2:18 min

Antalet skolor som krävs på skadestånd i samband med att en elev utsatts för kränkande behandling ökar.

Hittills i år har barn- och elevombudet, som ligger under Skolinspektionen, utkrävt ett 80-tal skadestånd, mot knappt 60 under hela förra året.

Skadestånd kan krävas för en elevs räkning när skolan inte ansetts gjorts tillräckligt i samband med att en elev kränkts eller mobbats.

– Vi får in fler anmälningar och i många anmälningar är det fråga om allvarliga kränkningar. Jag tror också att våra handläggningsmetoder, vi är snabbt på och kan snabbt utreda och komma till en slutsats, gör att det blir lättare att kräva skadestånd, säger barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Även antalet viten, som kan krävas av Skolinspektionen när skolor inte har ett fungerande arbete mot kränkningar vid kontroller, har ökat något.
Där finns enbart halvårssiffror, men under första halvåret i år fattades 78 beslut om vite, mot 70 första halvåret 2016.

Med en tilläggsförsäkring kan skolans huvudman, alltså den kommun eller företag som ansvarar för skolan, få ekonomisk kompensation för bland annat diskrimineringsersättning och skadestånd och ersättning i samband med överklagan av kraven.

Söderberg och partners som är försäkringsförmedlare och har en majoritet av Sveriges kommuner som kunder har märkt ett ökat intresse för försäkringen.

Enligt uppgifter från dem har nästan en tredjedel av Sveriges kommuner en sådan tilläggsförsäkring via dem och antalet har ökat med 50 procent på två år.

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman är förvånad att så pass många kommuner har den här tilläggsförsäkringen.

– Jag har väldigt svårt att förstå att man väljer att lägga pengar på en försäkringspremie i stället för att lägga pengarna på ett förebyggande arbete mot kränkande behandling. Man kalkylerar med att någonting ska gå fel, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Men på Sveriges kommuner och landsting håller de inte med om att försäkringen skulle ersätta det förebyggande arbetet, säger Maria Caryll, sektionschef för utbildningssektionen på SKL.

– Det är som att jag som bilist skulle köra extra vårdslöst bara för att jag tecknat en trafikförsäkring, det är inte så det fungerar.

Men gör skolorna tillräckligt då?

– Jag vet att skolorna i dag jobbar hårt mot mobbning. Det finns skolor som inte när hela vägen fram, men de allra flesta skolor jobbar alldeles utmärkt och ihärdigt för att motverka mobbning, säger maria Caryll.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista