Bygget visar den påbörjade så kallade målstationen på forskningsanläggningen ESS i Lund. Man ser en påbörjad byggnad i betong, med armeringsjärn som sticker ut. Byggkranar i bakgrunden. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
1 av 5
Bygget av målstationen pågår. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio
Bilden visar hur ESS kommer att se ut, sett från luften. Bild: ESS
5 av 5
Så kommer ESS att se ut. Bild: ESS

Jättemikroskopet ESS blir starkare än man trott

2:41 min

Forskningsanläggningen ESS i Lund som ska bli världens starkaste neutronmikroskop, blir starkare än man trodde från början.

Strax norr om Lund, längs E 22 reser sig byggkranarna på bygget av European Spallation Source, ESS, som ska tas i drift år 2023. Det sameuropeiska bygget kostar 18 miljarder kronor.

– Det är så kul att komma hit varenda gång, tycker jag. Det har alltid hänt någonting nytt och nu känns det som att det har hänt jättemycket på en vecka, säger Marie-Louise Ainalem, forskare på ESS.  

ESS ska bli världens starkaste neutronmikroskop som forskare kommer att kunna använda för att studera materiens allra minsta beståndsdelar. 

Just nu gjuts betongväggarna i det som kallas målstationen. Därinne ska ett nästan fem ton tungt hjul av grundämnet volfram rotera, omgärdat av nästan 6 000 ton stål och betong i det ESS kallar monoliten. 

– Då krävs det en stabil grund, med mycket pålar!

Den halvkilometer långa tunneln som slutar vid målstationen, är redan färdigbyggd. Genom den kommer protoner att skickas ut och accelereras till nästan ljusets hastighet. När de träffar volframhjulet inne i målstationen frigörs neutronerna, som är ”ljusstrålarna” i detta jättemikroskop. 

Med neutronerna kommer forskare att kunna få mer detaljerade bilder än någonsin tidigare av olika materia, på atomnivå. Det kan till exempel handla om hur kroppens biologi fungerar, kunskaper som kan ge oss nya läkemedel. De kan också visa det inre i sköra arkeologiska fynd, utan att skada dem.

ESS är planerad för att så småningom nå en maxeffekt på fem megawatt. Men, genom att designen har ändrats på målstationen  kommer man att kunna få fram nästan lika många neutroner vid två megawatt som man trodde att det skulle krävas fem megawatt för att nå.   

– Det gör att vi kan nå ännu mer med fem megawatt, den dagen vi är redo för fem megawatt och när vi har ytterligare instrument på plats, säger Marie-Louise Ainalem.

Det är dyrt och tekniskt komplicerat att nå fem megawatt. Därför  diskuteras nu om forskarna som ska använda ESS verkligen behöver så mycket. 

Det tror Sven Stafström, som är generaldirektör på Vetenskapsrådet att de kommer att göra. Han är en av de svenska ledamöterna i ESS Council (rådet) som ska avgöra frågan om maxeffekten. 

– I Sverige gör vi nu så att vi samlar svenska forskare till ett möte, för att diskutera just den här frågan ur en svensk synvinkel. Vad tror sig svenska forskare få ut av en viss uppbyggnadstakt till fem megawatt, eller finns det alternativ att stanna vid en lägre effekt? säger Sven Stafström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista