Delad bild: Gravstenar efter massakern i Srebrenica och Mladic i rättegångssalen.
1 av 4
Ratko Mladic har nekat till alla anklagelsepunkter. Foto: Amel Emric/TT, TT
Gravstenar i Srebrenica.
2 av 4
Massdödandet av omkring 7 000 män och pojkar från Srebrenica 1995 har av FN:s domstol klassats som folkmord. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Almasa Salihovic i Srebrenica
3 av 4
Domen mot Ratko Mladic är oerhört viktig, säger Almasa Salihovic som förlorade sin bror i massakern 1995. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Gata i Sebrenica.
4 av 4
I Srebrenica vill många helst glömma det som hände under kriget. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Srebrenica väntar på dom mot Mladić

Åtalad bland annat för folkmord och etnisk rensning
1:12 min

I dag väntas domen mot den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladić - åtalad vid krigsförbrytartribunalen i Haag för bland annat folkmord i Srebrenica. Domen blir den sista stora som avkunnas innan tribunalen för forna Jugoslavien läggs ner vid årsskiftet.

I Srebrenica, platsen för det värsta brottet mot mänskligheten Europa har sett sedan andra världskriget, är känslorna inför dagens dom blandade.

– Det går inte att beskriva med ord hur viktig den här domen är, säger Almasa Salihović, engelskalärare från Srebrenica.

Hon var åtta år den där julidagen när familjen splittrades, kvinnorna och barnen sattes på bussar medan hennes 17-årige bror hölls kvar.

– 2008 återfanns 30 procent av hans kvarlevor i en massgrav, säger Almasa Salihović.

Massdödandet av omkring 7 000 muslimska män och pojkar från Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina är ett av de brott som åklagarna i Haag menar att Ratko Mladić gjort sig skyldig till. Som den högste befälhavaren för den bosnienserbiska armén under kriget var det han, menar de, som gav order om dödandet som av FN:s domstol klassats som folkmord.

Mladić, i dag 74 år, står också åtalad för folkmord i andra delar av Bosnien-Hercegovina, för etnisk rensing, för terror mot invånarna i Sarajevo under den över tre år långa belägringen av staden och för att ha tagit FN-personal som gisslan.

Målet var, enligt åklagarna, att skapa en etniskt ren serbisk stat inom Bosnien-Hercegovina.

Ratko Mladić nekar till alla åtalspunkter och hävdar att han bara försvarade sitt folk. Dödandet utfördes enligt hans försvarare av enskilda individer och polisstyrkor men inte på order av Ratko Mladić.

Före kriget var majoriteten i Srebrenica bosniska muslimer - bosniaker. I dag bor här ungefär lika många bosniaker som bosnienserber. Många vill inte prata om dagens dom.

– Det spelar ingen roll om Mladic så döms till 5 000 år, de döda kommer ändå inte tillbaka, säger Hamdija Gušić som förlorade sin pappa under kriget.

Hamdija Gušić säger att hans serbiska grannar ser Mladic som en hjälte. Och stadens borgmästare har i flera intervjuer, bland annat med Sveriges Radio, sagt att något folkmord aldrig ägde rum i Srebrenica.

Om dagens dom kommer vi bara prata mellan hemmets väggar, säger Hamdija Gušić.

– Här måste du vara försiktig med vad du säger.

Domen mot Ratko Mladic meddelas i Haag klockan 10.00

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".