Bildkollage med en man i en rättssal och samma man iklädd uniform
Ratko Mladić i rätten på onsdagen och en arkivbild på Mladić från 1995. Foto: AFP/TT

Mladic får livstid för folkmord

0:24 min

FN-tribunalen i Haag fäller Ratko Mladic på tio av elva åtalspunkter, bland annat folkmord och brott mot mänskligheten. Han döms till livstids fängelse.

I egenskap av befälhavare över de bosnienserbiska styrkorna spelade Ratko Mladic en avgörande roll i folkmordet i Srebrenica, enligt FN-tribunalen i Haag.

"Bosniens slaktare" bidrog genom sitt agerande "betydligt" till att brotten folkmord, förföljelse, utrotning, mord och omänsklig behandling genom tvångsförflyttningar begicks i och omkring Srebrenica. Det slår domaren Alphons Orie fast.

Avsikten ska ha varit att eliminera bosnienmuslimer från Srebrenica.

Alphons Orie konstaterar att de bosnienserbiska styrkorna systematiskt sorterade ut bosnienmuslimska män i stridbar ålder, vissa så unga som 12 år och andra upp till 60 år. De andra, som transporterades iväg, intalades att männen skulle komma efter senare.

– De kom aldrig, säger Alphons Orie, och tillägger att "flera tusen" män och pojkar systematiskt mördades.

Ratko Mladic beordrade personligen bombningar och beskjutning av Sarajevo, slår domaren fast. Mladic beslutade även att skära av leveranserna av förnödenheter till Sarajevo för att tvinga befolkningen att ta sig ut ur staden vilket innebar att de utsattes för beskjutning, tillägger domaren.

Rättegången har beskrivits som en av de absolut viktigaste i domstolens historia — Mladic betraktas som den som regisserade stora delar av den etniska rensningen i Bosnien.

Folkmordet i Srebrenica, då omkring 7 000 muslimer kallblodigt dödades, sticker ut. Men Mladic anklagas även för att ha spelat en ledande roll i belägringen av Sarajevo då omkring 10 000 människor beräknas ha dödats.

Domen markerar även slutet på den historiska Haag-domstolens verksamhet, som upprättades 1993. Vid årsskiftet stänger Internationella brottmålsdomstolen för före detta Jugoslavien (ICTY). Totalt har 161 personer åtalats för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i det forna Jugoslavien mellan 1991 och 2001.

Ratko Mladics advokat säger att domen kommer att överklagas.

Greps efter 16 år på flykt

Ratko Mladic var kanske den mest kände militären under den förre jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevics styre. Han filmades då han dirigerade förberedelserna för massakern på 8 000 muslimer i Srebrenica 1995.

Mladic skickades av Milosevic till Kroatien 1991 för att slå ned självständighetsrörelsen där. Han ledde den jugoslaviska arméns bombningar av den kroatiska staden Dubrovnik och placerades sedan i Sarajevo. Mladic förde befälet vid belägringen när armén besköt civilbefolkningen i den bosniska huvudstaden.

Mladic inkallades sedan av den bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic 1992 för att leda kampen för ett serbiskt Bosnien.

Tillsammans med Karadzic har Mladic kommit att symbolisera den serbiska kampanjen för etnisk rensning av kroater och bosniaker. Mladic beskrivs som en hänsynslös armébefälhavare som motiverades av serbisk nationalism.

Efter 16 år på flykt greps Mladic i maj 2011 i den serbiska byn Lazarevo, åtta mil norr om Belgrad, där han levde på sin kusins gård under taget namn.

Källa: BBC

Döms på tio punkter

Ratko Mladic stod anklagad på totalt elva åtalspunkter. Ratko Mladic befinns skyldig på alla åtalspunkter förutom den första, där anklagelserna gällde folkmord på en rad andra platser än Srebrenica. De övriga åtalspunkterna, där han alltså döms, är följande.

2: Folkmord i Srebrenica.

3: Förföljelse, bedömt som brott mot mänskligheten.

4: Utrotning, brott mot mänskligheten.

5: Mord, brott mot mänskligheten.

6: Mord, brott mot krigets lagar eller seder.

7: Deportation, brott mot mänskligheten

8: Omänsklig behandling genom tvångsförflyttning, brott mot mänskligheten

9: Terror, brott mot krigets lagar eller seder.

10: Olaglig attack mot civila, brott mot krigets lagar eller seder.

11: Tagande av gisslan, brott mot krigets lagar eller seder

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista