Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal med giftig rök som sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Räddningsledaren uppmanar alla personer som befinner sig i området att bege sig därifrån. Ni som bor i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)

"Norge har inget ansvar för andra länders utsläpp"

Publicerat onsdag 22 november 2017 kl 18.03
Norge pekas ut som koldioxidbov i studie
(2:15 min)
En norsk oljeplattform. Foto: Oeyvind Hagen /TT
En oljeplattform i Norge. Foto: Foto: Oeyvind Hagen /TT

Har norska staten brutit mot grundlagen genom att tillåta vidareutveckling av landets olje- och gasnäring? På onsdagen avslutades en unik rättegång i Oslo tingsrätt.

Hösten 2016 valde miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom att stämma norska staten.

Den rättegång som avslutades på onsdagen har handlat om huruvida domstolen ska ogiltigförklara beslutet att ge licenser för att leta efter olja och gas i tidigare fredade områden i Barents Hav, långt uppe i Arktis.

Enligt miljöorganisationerna innebär oljeborrningen ett brott mot grundlagens paragraf 112. Denna så kallade miljöparagraf säger, i sammandrag, att staten ska garantera en sund miljö även för framtida generationer.

– Jag tror att domstolen är en bra arena för att tvinga politiker att hålla sina egna löften om att få ner utsläppen, säger Greenpeace Norges chef Truls Gulowsen till Ekot.

Norge är världens sjunde största exportör av koldioxidutsläpp, enligt en studie i år. Fast under klimaträttegången poängterade statens företrädare, regeringsadvokat Fredrik Sejersted, att Norge inte har något juridiskt ansvar för utsläpp som sker i andra länder.

– Även om utsläppen är förorsakade av att länderna har köpt olja och gas från Norge så har inte Norge något rättsligt ansvar, varken enligt internationell rätt eller norsk grundlag, för andra länders utsläpp. Där är vi oeniga om det grundläggande rättsliga.

Regeringsadvokaten vände sig även mot att miljöorganisationerna ifrågasätter om Norge gör nog för miljön och klimatet. Det är inte en fråga för domstolen, utan för politiska processer, menar han.

Det finns högst olika åsikter om vad som är nog, vad som är möjligt innanför ekonomiska ramar och vad som är möjligt avvägt mot andra legitima samhällshänsyn. Det är inte ett prövningstema för domstolarna, sa Fredrik Sejersted inför Oslo tingsrätt.

Fast Truls Gulowsen på Greenpeace håller inte med.

– Detta är ju första gången som grundlagens miljöparagraf är uppe i rätten, och det är första gången som oljestaten Norge måste se sig själv i spegeln genom en domstol. Jag törs inte spå något om resultatet, men det känns bra.

Tingsrättens dom väntas troligen i början av januari, men eftersom denna klimaträttegång är både unik och principiellt viktig lär saken överklagas till högre instans, oavsett vilken sida som vinner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".