Vad som hände i Srebrenica 1995 beskrivs på olika sätt i olika delar av landet.
1 av 2
Vad som hände i Srebrenica 1995 beskrivs på olika sätt i olika delar av landet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Momcilo Cvjetinovic, rektor på gymnasieskolan i Srebrenica anser att Ratko Mladic bör släppas fri.
2 av 2
Momcilo Cvjetinovic, rektor på gymnasieskolan i Srebrenica anser att Ratko Mladic bör släppas fri. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

Skolor i Srebenica förnekar folkmordet

Rektor: Här beskriver vi kriget som ett tragiskt inbördeskrig
2:24 min

I onsdags dömdes den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladic till livstids fängelse bland annat för folkmord i staden Srebrenica där omkring 7 000 muslimska män och pojkar mördades sommaren 1995.

Men i den del av Bosnien-Hercegovina där Srebrenica ligger förnekar man att något folkmord ägt rum och i skolorna är det den egna historieskrivningen som gäller.

– Här, i den Bosnienserbiska republiken, beskriver vi kriget på 90-talet som ett tragiskt inbördeskrig medan de, i Federationen Bosnien och Hercegovina pratar om en aggression mot landet, säger Momčilo Cvjetinović, rektor på gymnasieskolan i Srebrenica.

Vi träffas några timmar innan domen mot Ratko Mladić avkunnas i krigsförbrytartribunalen i Haag. Han får livstids fängelse för bland annat folkmord i Srebrenica. Men i skolundervisningen i Srebrenica, som ligger i den Bosnienserbiska republiken, är Mladić ingen brottsling och något folkmord har aldrig ägt rum.

– Om det finns någon rättvisa borde Ratko Mladić släppas fri, säger rektor Momčilo Cvjetinović, själv bosnienserb.

I Bosnien-Hercegovina finns ingen central skolmyndighet utan skolan är precis som hela landet uppdelad efter etnisk tillhörighet. Därför finns tre olika läroplaner: en för bosnienmuslimer, en för bosnienserber och en för bosnienkroater.

Skillnaden när det gäller särskilt historieskrivningen är stor, säger Aida Bećirović som arbetar för en tysk utbildningsstiftelse i Sarajevo.

– Det är inte bara beskrivningen av det senaste kriget på 90-talet som skiljer sig åt, det är också olika beskrivningar av vad som hände under andra världskriget, under första världskriget och ännu längre tillbaka.

Risken med det här sättet att undervisa är uppenbar, säger Aida Bećirović.

– Det här utgör grunden för en ny konflikt om vi fortsätter att se på varandra som fiender, säger hon.

På gymnasieskolan i Srebrenica, där ungefär en tredjedel av eleverna är bosnienmuslimer, de flesta andra bosnienserber, väljer man att inte prata så mycket om kriget alls.

– Vi var ju inte ens födda då och vi vill inte väcka upp någon fiendeskap mellan oss, säger Medina Mojanović, 17 år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".