Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

#prataomdet banade väg för #metoo

Publicerat söndag 26 november 2017 kl 10.03
Kvinna
1 av 2
Johanna Koljonen. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery / TT
Två kvinnor med diplom och blommor på en scen.
2 av 2
Sofia Mirjamsdotter och Johanna Koljonen fick Stora journalistpriset som Årets förnyare 2011 för twitterkampanjen "#prataomdet". Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery / TT

Metoo är inte första gången en hashtag används för att sprida berättelser om sexuella övergrepp. För några år sedan bröt #prataomdet tystnaden kring sexuella gråzoner och övergrepp.

Det kan ha påverkat den enorma resning vi nu ser kring metoo i Sverige, tror journalisten Johanna Koljonen.

2010 lanserades initiativet #prataomdet på nätet, i efterdyningarna av våldtäktsanklagelserna mot Wikileaksgrundaren Julian Assange. Tanken var att minska skammen kring att berätta om sexuella övergrepp — och plötsligt fanns tusentals självbiografiska historier i offentligheten.

Det fick effekter, säger initiativtagaren Johanna Koljonen i en intervju med TT.

– Prataomdet handlade mycket om att bli okej med sina egna minnen och erfarenheter och dra lärdom av dem på olika sätt. Det förändrade både hur vi ser på sexuella överenskommelser och hur vi talar om sexuella övergrepp i offentligheten, säger Johanna Koljonen, som är journalist, författare och föreläsare.

Utan denna, och andra liknande feministiska rörelser som poppat upp världen över sedan dess, hade metoo kanske inte blivit så stort.

– Om man fortfarande väljer att aldrig tänka på sina erfarenheter, eller känner mycket skam för dem, kan man inte föra en politisk kamp runt dem heller, säger Johanna Koljonen.

Att metoo nu erövrar det offentliga samtalet har att göra med såväl tajming och en stor kändisuppslutning, som ett förändrat medielandskap där de sociala medierna fått en enorm sprängkraft.

– En nyckel till att metoo fått ett sådant genomslag är att de enskilda berättelserna och koordinerade branschuppropen gått hand i hand med undersökande journalistik om tydliga, väldokumenterade fall, säger Johanna Koljonen.

Där #prataomdet framför allt handlade om att släppa skammen, handlar #metoo om makt och samhälleliga strukturer.

– Det är också därför de här volymerna blir så viktiga. Vad är det för mekanismer som gör att det här uppträder i bransch efter bransch? De negativa aspekterna av det patriarkala systemet synliggörs på ett otroligt konkret sätt.

Hon ser ingen risk för avtrubbning, att publiken tröttnar.

– Jag tror inte att man gör det för publiken. Kvinnor som berättar om sina erfarenheter gör det för att rensa upp i sin egen bransch. Det handlar om att tvinga våra arbetsplatser att bli bättre, att de som är berörda ska reagera och vidta åtgärder.

– Men vi måste också fråga oss vad det innebär att vänja sig. Det betyder ju inte att man accepterar att det ser ut såhär, utan att man accepterar att det är sant. Jag tror att det är ganska många företag som kommer att måsta plocka upp ett dammigt policydokument ur en låda och fundera på hur de ska omsätta det till handling, säger Johanna Koljonen.

TT: Ser du att det finns en möjlighet till verklig förändring?

– Det har redan lett till förändring i den meningen att kvinnor i otroligt många branscher fått bekräftat att de här beteendena inte är okej. Tidigare har man bitit ihop och stått ut för att man trott att det är såhär det ska vara. Bara vetskapen om att ingen ska behöva stå ut med svineri är ett stort framsteg, säger Johanna Koljonen.

Fakta: #prataomdet

Twitterinitiativet #prataomdet lanserades 2010 i kölvattnet av sexanklagelserna mot Wikileaks-grundaren Julian Assange.

Under hashtaggen berättade skribenter, bloggare och andra om egna erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuella trakasserier.

Tanken var att minska skammen kring att berätta om sexuella övergrepp och utforska hur både beteenden och minnen formas av kulturella idéer om hur övergrepp "går till".

Kampanjen uppmärksammades stort i medierna och ledde till att initiativtagarna Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter år 2011 vann Stora Journalistpriset i klassen "Årets förnyare".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".