Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Man med räkningar framför sig.
Arkivfoto. Foto: Tomas Oneborg / SvD/TT

Obehöriga kan stoppa utmätningar – Kronofogden gör ingen ID-koll

Plötsligt slutade pengarna komma
1:55 min

Det finns flera brister i Kronofogdens rutiner när myndigheten kräver in betalningar åt privatpersoner och företag, det kan P1-programmet Plånboken avslöja i dag.

Hör hela Plånbokens program här

Lisa Olsson i skånska Östra Grevie hade Kronofogdens hjälp att kräva in en skuld på nära 300 000 kronor, en fordran hon hade efter att ha vunnit en arvstvist. 

I P1-programmet Plånboken beskriver hon hur Kronofogden avslutade ärendet, utan att kontakta henne.

Plötsligt slutar pengarna komma, istället får Lisa Olsson ett brev.

– Kort och gott öppnar jag ett brev, där det står "redovisning av avslutat mål", säger Lisa Olsson.

– Med svart stil står: "Kronofogden har avslutat målet. Grund för att avsluta målet: återkallad av sökanden".

– Det skulle då vara jag?,  frågar sig Lisa Olsson. Hon får ingen förklaring, inget underlag.

– Jag har inte skickat in någonting. Av vilken anledning skulle jag efterskänka 290 000 kronor, undrar Lisa Olsson.

När Lisa Olssons dotter ringde upp Kronofogden, blev svaret att myndigheten fått ett brev, där någon bett om att dra tillbaka ansökan om verkställighet av skulden. Dottern förklarade att brevet inte kom från Lisa Olsson.

Då återregistrerades ärendet. Inte heller då krävde Kronofogdemyndigheten fullmakt, legitimation eller annan signatur.

– Det är så slappt, säger Lisa Olsson.

– Det är en stor maska i rutinerna att det bara kan ske. Jag saknar ord.

Kronofogdemyndighetens verksjurist Mathias Westrell bekräftar att ärenden av den här typen avslutas utan identitetskontroll.

– Det finns inget krav uppställt i lagen på att vi ska kontrollera identiteten.

– Anledningen är att vi hanterar väldigt många enskilda fordringar och krav från privatpersoner och företag. Om vi då skulle kräva in fullmakt eller bevis varje gång ett mål återkallas, skulle det kräva väldigt stora resurser, säger Mathias Westrell.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".