Häst som hoppar i motljus.
90 procent av de som rider är kvinnor och flickor. Arkivbild. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Frida slutade rida – efter sexuella trakasserier

"Han flåsar och flämtar och frågar om jag kan bli hans älskarinna"
1:56 min

Över tusen kvinnor och unga flickor har skrivit under uppropet #visparkarbakut för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp inom ridsporten. 26-åriga Frida är en av de som skrivit under uppropet.

– I början skulle han hjälpa till att slänga upp en på hästarna för då tog han en på rumpan när han slängde upp en på hästarna. Sen började han ta en på rumpan när man gick upp för trappan till fikarummet, berättar Frida, som egentligen heter någonting annat.

Frida hade ridit i 15 år innan hon slutade på grund av sexuella trakasserier som hennes handledare utsatte henne för.

– När jag ska gå ner till stallet för att fortsätta med mina sysslor så trycker han upp mig mot väggen och tar sina händer innanför min tröja och klämmer på mina bröst samtidigt som han kysser mig. Han flåsar och flämtar i mitt öra och frågar om jag kan bli hans älskarinna, berättar hon.

Frida är inte ensam om att ha fått utstå sexuella trakasserier inom ridsporten. I uppropet #visparkarbakut, som startade med en facebookgrupp som nu har närmare 9000 medlemmar och som över tusen kvinnor och unga flickor skrivit under, vittnar flera om liknande övergrepp.

Ridsporten är en av Sveriges största ungdomsidrotter, och 90 procent av de som rider är kvinnor och flickor. Inte sällan är de i beroendeställning till betydligt äldre män.

Svenska ridsportförbundets ordförande, Ulf Brömster, säger att han inte är förvånad över att det här uppropet kommer.

– Nu har jag inte läst hela uppropet så jag kan inte kommentera det. Men jag kan väl konstatera att vi har haft den här diskussionen tidigare under året och faktiskt de senaste två åren, säger han och fortsätter.

– Sen tycker jag att vi har gjort mycket för att adressera problematiken och då måste vi utvärdera om vi har gjort tillräckligt.

Kunde inte förbundet ha tagit tag i det här problemet tidigare?

– Man kan alltid rannsaka sig själv: säkert skulle vi gjort någonting tidigare. Jag tycker att det vi har gjort, och agerat på de tydliga signaler vi fått, där har vi faktiskt gjort någonting åt det. Om vi skulle ha gjort någonting tidigare? Ja, det beror på vilka signaler som fanns vi de tillfällena, och det ska jag nog inte uttala mig om, säger Ulf Brömster.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".