Lagbok vid ett tomt vittnesbås.
1 av 3
Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT.
Rosor på marken vid platsen där Mohammeds son miste livet.
2 av 3
Rosor på marken vid platsen där Mohammeds son miste livet. Foto: Mariela Quintana Melin/Sveriges Radio.
Kriminalinspektörer Åsa Johansson och Matilda Lundh på Grova Brott Syd i Stockholm.
3 av 3
Kriminalinspektörer Åsa Johansson och Matilda Lundh på Grova Brott Syd i Stockholm. Foto: Ann Törnkvist/Sveriges Radio.

Färre åtalas för påtryckningar mot vittnen

"Det krävs ganska mycket för att man ska bli dömd"
1:17 min

Allt färre personer åtalas när de försöker tysta människor som blivit vittnen till brott eller på annat sätt skjuta brottsutredningar i sank.

Varje år kommer det in ungefär 5 000 anmälningar om övergrepp i rättssak. För fem år sedan gick nästan 22 procent av ärendena till åtal, förra året hade den siffran sjunkit till 14 procent. Och i takt med utvecklingen beskriver polisen att en tystnadskultur breder ut sig i Sverige.

En person som har utsatts för påtryckningar är Mohammed, som vittnade i rätten om hur hans son dödades. Han erbjöds pengar för att hålla tyst

– Jag är stamkund på det där kaféet och det kom två killar och bjöd pengar, det var runt 350 00 kronor.

Mohammed sa nej till pengarna som skulle få honom att inte peka ut gärningsmannen den natten när hans son knivskars till döds i södra Stockholm. Istället anmälde han händelsen till polisen.

– Vi berättade för polisen men vi fick ingen hjälp, säger Mohammed.

Han tycker inte att polisen tog hans anmälan på allvar. De lade ned utredningen, trots att det fanns kameror vid kaféet där han sa nej till pengarna som han erbjöds för att inte vittna.

– Det fanns två eller tre kameror där. Och egentligen borde de tagit del av kamerorna och kollat vem det var, men polisen de struntade i det där, säger Mohammed.

De poliser som Ekot har pratat med håller inte med Mohammed när han säger att de inte lyssnar på vittnen som har hotats. Matilda Lundh och Åsa Hansson, som arbetar som kriminalinspektörer i Stockholm, säger att det är svårt att utreda hot och påtryckningar då det sällan finns vittnen.

– De är ju inte så osmarta att de säger eller gör de här sakerna inför andra. Det är ju ofta bara två personer som har varit på plats och vi behöver ju bevisning, det krävs ganska mycket i svensk lag för att man ska bli dömd för ett brott, säger Matilda Lundh.

Åsa Hansson säger att tystnadskulturen har brett ut sig över hela samhället.

– Förr var det många kriminella som inte ville tjalla på varandra, men nu, år efter år, så blir det mer och mer vanligt att vanliga människor är rädda för att vittna och säga vad som såg. De är rädda för repressalier och de vill inte bli inblandade helt enkelt.

Polisen och Mohammed är överens på en punkt när det kommer till att lösa problemet: om alla som blir vittne till ett brott vågar träda fram, då ökar tryggheten för de som ska vittna, eftersom det är svårare att hota många personer.

Och för Mohammed, som trots påtryckningar vittnade om hur hans son dödades, så handlar det om att alla måste ta sitt ansvar:

– Man ska inte "Jag ska vara rädd och du ska va rädd". Vem ska våga? Det måste finnas någon som vågar säga nej.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".