Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Expert: Bestämmelsen om övergrepp i rättssak är för luddigt skriven

"Lagen är för luddigt skriven"
5:54 min
Sven-Erik Alhem
Sven-Erik Alhem, Brottsofferjourens ordförande Foto: Stig-Åke Jönsson / TT

Att allt färre personer åtalas för att hota eller försöka påverka vittnen är ett växande problem, säger Sven-Erik Alhem, Brottsofferjourens ordförande. Man bör se över både lagstiftning och vilket straff som bör följa.

Ekot har under morgonen berättat om att allt färre anmälningar om övergrepp i rättssak, då någon försökt att med hot eller pengar få ett vittne att ändra sin berättelse, leder till åtal. 

Varje år kommer det in ungefär 5 000 anmälningar om övergrepp i rättssak. För fem år sedan gick nästan 22 procent av ärendena till åtal, förra året hade den siffran sjunkit till 14 procent. Och i takt med utvecklingen beskriver polisen att en tystnadskultur breder ut sig i Sverige.

Men mörkertalet är troligen stort, menar Sven- Erik Alhem.

– Det finns ett mörkertal här. Brottet i sig är ju av sådan karaktär att man inte gärna går till polisen för att anmäla det brottet. Man är ju rädd och då är man också rädd för repressalier om man skulle anmäla det brottet. 

Man bör se över och skärpa definitionen av övergrepp i rättssak och man bör även se över vilket straff som bör följa. 

– Varje form av straff bygger ju på att man blir upptäckt... om det finns mörkertal hjälper inte högre straff men den tid man sitter inne hindrar i alla fall att man begår ytterligare brott. 

Ett förslag som ofta läggs fram är möjligheten att kunna vittna anonymt för att inte utsättas för risker. Men det skulle inte hjälpa i flera fall där det ändå är lätt för gärningspersonen att identifiera den som vittnar, menar Sven-Erik Alhem.

– Det finns i vissa fall skäl att överväga anonymitet, men det är ingen lösning på själva vittnesproblematiken. Där måste till en rad nya åtgärder. 

Men det finns möjligheter att inom rådande lagstiftning förbättra skyddet för de som våga vittna.

Alhem vill istället att man oftare använder sig av möjligheten att låta en bevisperson vittna vid en annan domstol än processdomstolen. På så sätt undviker man mötet mellan vittnen och de personer som stödjer gärningspersonen. 

– Då får man en situation där bevispersonen känner större trygghet i att kunna uttala sig. 

En annan åtgärd skulle också vara att spela in och filma de för hör som polisen gör i tidigt i utredningen, för att senare kunna använda i rättssalen. 

– Om ett vittne skulle utsättas för hot så beror det oftast på att den som gör det känner att det kan löna sig. Har man en väl dokumenterad utsaga från vittnet redan under polisförhöret så skulle det ju vara ganska lönlöst att försöka påverka vittnet därefter, säger Sven-Erik Alhem. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".