Ahmet Alibasic vid universitetet i Sarajevo säger att Ratko Mladic fått som han ville: ett etniskt delat land.
1 av 2
Ahmet Alibasic vid universitetet i Sarajevo säger att Ratko Mladic fått som han ville: Ett etniskt delat land. Foto: Johanna Melén/SR
Srebrenicabon Fadila Efendic
2 av 2
Srebrenicabon Fadila Efendic Foto: Johanna Melén/SR

Bosnien - ett etniskt uppdelat land idag

"I den bosnienserbiska republiken ser man på sig själv som på en egen stat"
2:04 min

För knappt två veckor sedan dömdes den bosnienserbiske generalen Ratko Mladić till livstids fängelse, bland annat för folkmord och brott mot mänskligheten under kriget på 90-talet.

Men trots att han nu fått sitt straff menar många i Bosnien-Hercegovina att Mladic ändå kan vara ganska nöjd - det etniskt delade land han drömde om är i dag en del av verkligheten.

– Det fanns en mycket medveten politisk plan om att slita isär samhället och oavsett hur många år Ratko Mladić döms till, borde han på sätt och vis vara en lycklig man nu - eftersom den planen i stora delar nu är verklighet, säger Ahmet Alibašić, vice dekan vid Fakulteten för islamiska studier på universitetet i Sarajevo.

Han säger att före kriget på 90-talet, var Bosnien-Hercegovina ett etniskt mycket blandad land. Det fanns få samhällen där en etnisk grupp dominerade.

I dag är det tvärtom. Bosnienserberna lever för sig, bosnienkroaterna för sig och bosnienmuslimerna för sig.

Det så kallade Daytonavtalet - som ledde fram till freden - har också bidragit till splittringen genom att administrativt dela upp landet efter etniska linjer med en särskild bosnienserbisk del - den bosnienserbiska republiken - och en del där bosnienmuslimerna och bosnienkroaterna främst bor.

– I den bosnienserbiska republiken ser man på sig själv som på en egen stat, säger Muhizin Omerović som tillhör den bosnienmuslimska minoriteten i den i dag serbdominerade delen av landet.

– Därmed har man uppnått det man stred för under kriget, och Daytonavtalet har gett dem sitt godkännande säger han.

Srebrenicabon Fadila Efendić som förlorade sin man och en son i folkmordet i Srebrenica säger att före kriget levde vi alla tillsammans, 

– Vi delade samma värderingar och ingen brydde sig om vilken religion den andre hade, säger hon.

Fakta: Kriget i forna Jugoslavien

Kriget i Bosnien och Hercegovina kom till som en följd av upplösningen av den socialistiska federationen Jugoslavien.

Delrepublikerna Slovenien och Kroatien lämnade Jugoslavien under 1991, vilket ledde till strider i båda länderna.

Målet för Serbien var att behålla ett fortsatt centraliserat Jugoslavien.

Den 29 februari 1992 höll den multietniska delrepubliken Bosnien och Hercegovina, som huvudsakligen var bebodd av muslimska bosniaker (44 procent), ortodoxa serber (31 procent) och katolska kroater (18 procent) en folkomröstning om självständighet.

De bosnienserbiska politikerna, ledda av Radovan Karadžić, som motsatte sig bosnisk självständighet, uppmanade serberna att bojkotta valet.

Valdeltagandet hamnade på 63,4 procent, med 99,7 procent av rösterna för självständighet, vilket innebar att många bosnienserber hade följt uppmaningen att bojkotta valen.

Efter självständighetsförklaringen etablerade bosnienserbiska parlamentsledamöter från framförallt Serbiska demokratiska partiet deras egna stat Republika Srpska.

Källa: Wikipedia

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".