Elina Ekberg, projektledare på Skolverket.
1 av 2
Elina Ekberg, projektledare på Skolverket. Foto: Lotta Myhrén/SR
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket
2 av 2
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket Foto: Lotta Myhrén/SR

Läsförståelse bland svenska fjärdeklassare ökar

"Det är jobbet i klassrummen som ger ett starkare resultat"
2:23 min

Sverige är åter i topp när det gäller läsförståelse bland fjärdeklassare. Det framgår i den internationella studien PIRLS som presenterades i dag.

Var femte år testas fjärdeklassare i hur bra det är på att läsa och hur de förstår texter och undermeningar.

Sverige är i år på 8:e plats, och om man ser till antal poäng är det i toppen och jämförbart med förstaplatsen 2001, säger projekledaren Elina Ekberg. Totalt deltar 50 länder över hela världen.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att se att de har förbättrat sitt resultat nu, säger Elina Ekberg.

– Jag är glad över de här resultatförbättringarna. Jag gläds åt lärare och elever som kan visa här att man gör ett bra arbete i svensk skola, säger skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

I Sverige har 4500 barn i omkring 150 skolor svarat på frågorna i den totalt fjärde PIRLS-undersökningen. Det görs flera internationella studier kring elevers kunskapsnivåer, men enligt skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är detta en av de viktigaste, eftersom just att lära elever att läsa och skiva är ett av skolans viktigaste uppdrag.

I år testades också förståelsen av texter på internet och elevernas kunskap i att navigera mellan olika sidor och länkar. Sverige är bland de bättre och liksom många andra länder är läsförståelsen på internet bättre än i böcker.

Men även om resultatet förbättrats sedan de senaste mätningarna finns tydliga brister. Dels kring förutsättningarna beroende på vilken bakgrund eleverna har, dels skillnader mellan pojkar och flickor. I de flesta länder är flickorna bättre än pojkarna. Nu ska de ta fram en plan för hur det kan förbättras säger Peter Fredriksson på Skolverket:

– Hur kan vi jobba så att också pojkar ska upptäcka glädjen med att läsa och utveckla sin lärförmåga. Så att det är samma nivåer som den flickor har? säger Peter Fredriksson.

– Utifrån de här resultaten ska vi mer rikta insatser är min bedömning. Jag tycker att svensk skola i huvudsak är väl fungerande, det finns väldigt många elever som får en bra skolgång. Men det finns elever som behöver mer stöd och mer riktade insatser. Där ska skolverket ta ett fortsatt stort ansvar att i dialog med lärare rikta insatser där de behövs som allra mest.

Några orsaker till förbättringen är enligt Peter Fredriksson att lärare kompetensutvecklat sig, att det i dag används fler metoder vid inlärning och att rektorer tar ett större ansvar för elevers lärande och inte minst att fler elever förstår vikten av att anstränga sig.

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att deras insatser under mandatperioden gett förutsättningarna, men att det främst handlar om skolornas arbete:

– Det är jobbet i klassrummen som ger ett starkare resultat. Vårt jobb är att säkra att man har rätt förutsättningar för att göra jobbet i klassrummen. Då är det klart att det spelar roll om man har mer tid med eleverna, mer tid med den elev som har det lite extra tufft. Man har tillgång till en speciallärare som kan jobba med att hjälpa till att knäcka läskoden. De inverteringarna gör vi, säger Gustav Fridolin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".