Polishus. Foto: Johan Nilsson/TT
Poliser som får kännedom om brott är rapporteringsskyldiga. Foto: Johan Nilsson/TT

Polisens upprop kan leda till lagbrott

Polis: Det blir ett Moment 22
2:13 min

Ett upprop inom polisen mot bland annat sexuella trakasserier kan leda till att de som deltar i uppropet straffas.

I polisens upprop "nödvärn" deltar drygt 5 000 poliser. Men uppropet har ännu inte publicerats, eftersom de som deltar är rädda att straffas.

Poliser som får kännedom om ett brott är rapporteringsskyldiga, vilket betyder att de måste göra en polisanmälan eller rapportera till sin förman. Gör man inte det så bryter man mot lagen.  

– Som polis har du ju en skyldighet att rapportera brott som kommer till din kännedom. Vilket innebär att nästan alla poliser gör sig skyldiga till lagbrott som inte gör en anmälan om de brott som kommer till vår kännedom, säger Kerstin Dejemyr som är polis och sitter i uppropets styrgrupp. 

Kerstin Dejemyr kallar situationen för ett moment 22. Det är när poliser delar sina berättelser med varandra som problemet uppstår. Som brottsutsatt kan man själv bestämma om man vill anmäla eller inte, men om man som polis får kännedom om ett brott gäller rapporteringsskyldigheten. Alltså är alla poliser som läst brottsbeskrivningar i Facebookgruppen skyldiga att anmäla.

– Då jagar man ju de som inte har gjort anmälningar istället för att faktiskt förstå det strukturella problemet, säger Kerstin Dejemyr.

Är inte ett alternativ att anmäla alla brott som kommer till kännedom?

– Ja, det skulle ju vara ett alternativ, men då skulle ingen berätta.

På grund av rapporteringsskyldigheten har man ännu inte vågat publicera uppropet, och just nu arbetar man med att anonymisera vittnesmål.

Kerstin Dejemyr och de andra som undertecknat dagens debattartikel i Expressen, skriver att internutredare hos polisen nu bedriver en hetsjakt på personer som delat sina vittnesmål.

Det tillbakavisas av Ebba Sverne Avrill som är chef på polisens avdelning för särskilda utredningar.

– Vi på avdelningen för särskilda utredningar har inte kontaktat något brottsoffer eller någon annan i det här uppropet. Däremot har vi blivit kontaktade av en av initiativtagarna och på fråga har vi sagt det är lagen som gäller, alltså att poliser har rapporteringsskyldighet, säger hon.

Har ni fått in fler anmälningar där det inte är brottsoffret själv som har anmält?

– Ja, det jag vet är att vi har fått in ett par stycken där det är personernas chef som har anmält. Men om det kommer från uppropet eller om man har fått reda på det på annat sätt, det kan jag inte svara på, säger Ebba Sverne Avrill.

Rikspolischefen Dan Eliasson avböjer intervju, men lämnar ett skriftligt uttalande till Ekot: 

”Rikspolischefen ser fram emot att diskutera frågan med initiativtagarna nästa vecka och höra deras förslag till åtgärder framåt. Det är svårt att ta ställning till frågor innan vi tagit del av uppropet. Det finns många idéer från olika håll men innan vi fattar några beslut ska vi samla på oss så mycket information som möjligt. Det ökar möjligheterna att fatta kloka beslut som varaktigt motverkar sexuella trakasserier och kränkande särbehandling inom polisen.”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".