Pensionärer.
Foto: TT och Fredrik Sandberg/TT.

Så påverkar nya pensionsåldern dig

En blocköverskridande överenskommelse om pensionen är klar. Det här innebär den i praktiken.

Vilken blir den nya pensionsåldern?

Pensionsgruppen, där alla riksdagspartier förutom SD och V är representerade, är överens om att den nya pensionsåldern ska höjas.
Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir 64 år, till skillnad från dagens 61 år. Den lägsta åldern för att ta ut garantipension höjs till en riktålder, som avgörs i relation till medellivslängdsökningen. Förändringarna sker successivt.

Lägsta åldern när det gäller allmän pension höjs:

- År 2020 höjs åldern från 61 till 62 år
- År 2023 höjs åldern från 62 till 63 år
- År 2026 höjs åldern från 63 till 64 år

Åldern när det gäller garantipension höjs:

- År 2023 från 65 till 66 år
- År 2026 från 66 till riktåldern (knuten till medellivslängdsökningen)

Det finns ett undantag gällande garantipensionen. Om en person har jobbat i 44 år så har den rätt att ta ut garantipension från 65 års ålder, enligt en övergångsbestämmelse.

Hur blir det för den som vill jobba längre?

Samtidigt som pensionsåldern höjs, höjs också den så kallade LAS-åldern - alltså rätten att stanna kvar på arbetsplatsen. Idag är den åldern 67 år, och den ska höjas successivt till 69 år.

- År 2020 höjs åldern från 67 till 68 år
- År 2023 höjs åldern från 68 till 69 år

Hur kommer premiepensionssystemet se ut?

Premiepensionen är den del där pensionsspararna själva kan välja hur pengarna ska placeras. I dagsläget finns cirka 800 fonder på fondtorget. Reglerna och tillsynen för dessa ska skärpas, för att pensionsspararnas pengar inte ska riskeras. Fonderna ska kontrolleras och upphandlas professionellt. Pensionsmyndigheten har ett program på 30 punkter med syfte att säkra och trygga fondtorget, och detta ska införas.

I uppgörelsen anges dock ingen siffra för hur många fonder som kommer att finnas kvar, men enligt pensionsgruppen så kommer antalet fonder att minska avsevärt.

Vilka har bestämt det här?

Bakom överenskommelsen står den så kallade pensionsgruppen som består av S, MP, M, C, L och KD. Gruppen leds av socialminister Annika Strandhäll. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är inte en del av gruppen. 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".