Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk vård inte rustad för krig och kriser

Publicerat fredag 15 december 2017 kl 05.00
Krisberedskapsansvarig vid Socialstyrelsen: Samhället måste bli robustare
(2:32 min)
Operation
Foto: Magnus Neideman / SvD / TT

Dagens svenska civila och militära sjukvård skulle ha svårt att hantera en krigssituation eller mindre angrepp kombinerat med exempelvis it-attacker mot olika system, det visar en ny rapport.

Några av svagheterna är att personalen inte är utbildad, att förmågan att transportera skadade är svag och att medicin kan ta slut.

Dessutom kan sjukhus bli överbelastade och sluta fungera.

– Det är ett allvarligt problem med alltifrån funktionell kollaps av sjukhusen, elförsörjning, vattenförsörjning, den digitaliserade miljön med it-systemen och it-driften. Allt det är grundsystem för att sjukhusen ska fungera, säger Claes Ivgren som är Försvarsmaktens chef för försvarsmedicin.

– Till det kommer risken att sjukhusen blir skadade av krigshandlingar, säger Claes Ivgren.

Det är Socialstyrelsen och Försvarsmakten som efter det försämrade säkerhetsläget tillsammans tagit fram en rapport om sjukvårdens kapacitet vid exempelvis krig eller återkommande mindre angrepp i kombination med exempelvis it-attacker.

Försvarsmakten har efter kalla kriget skrotat en stor del av sin sjukvårdsförmåga och den civila sjukvården måste ta över vården av allvarligt skadade soldater, och den är redan hårt belastad.

Ett problem är att den civila vårdpersonalen saknar utbildning på traumavård i ett sådant läge, som kräver speciella prioriteringar.

Andra problem är att svårt skadade måste transporteras till rätt sjukhus där det finns plats, att det saknas splitterskyddade vårdtransporter och ett skyddat ledningssystem mellan vården och militären som kan dirigera personer till rätt plats.

Dessutom är sjukvården i dag "exceptionellt importberoende" som det står i rapporten, så de små svenska läkemedelslagren kan ta slut.

– Det här måste ändras, enligt Johanna Sandwall, krisberedskapsansvarig vid Socialstyrelsen.

– Samhället måste bli robustare. Vi kan inte ha "just in time delivery", som vi säger, kring alla delar. Sedan måste vi återerövra den katastrofmedicinska utbildningen, krigskirurgin, att jobba under resursknappa förhållanden och våga göra prioriteringar, säger Johanna Sandwall.

Rapporten pekar även på möjliga lösningar.

Försvarsmakten behöver exempelvis köpa in två nya fältsjukhus, och medicinsk personal ska kunna följa med helikoptrar som inte är rustade för medicinsk evakuering.

Samordning och ledningssystem mellan Försvarsmakten och landstingen måste förbättras och sjukhusens säkerhet stärkas.

I ett första steg beräknas kostnaden till 1,2 miljarder kronor men då ingår inte de förändringar som krävs i de olika landstingen.

– Det är väldigt, väldigt svårt att uppskatta. Enbart läkemedelsförsörjningen, det är klart det kommer kosta pengar, men nu kommer det att tillföras pengar, säger Johanna Sandwall.

I nästa vecka lägger försvarsberedningen fram en rapport om hur totalförsvaret, inklusive vården, ska stärkas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".