Fyra elever i årskurs fyra läser böcker.
Bara två av de 20 största kommunerna i landet säger ja till att vara med i försöket med betyg i årskurs 4. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Betyg i årskurs fyra ska utvärderas – men få skolor vill vara med

"Skolorna har anmält sig frivilligt, så vi kommer inte att kunna säga någonting"
1:31 min

Efter att försöket med betyg i årskurs fyra nu har pågått i en termin, och de första eleverna har fått sina betyg, har nu forskare fått i uppdrag att påbörja en studie av projektet.

Men intresset att delta från landets skolor har varit svalt.

Försöksprojektet med betyg i årskurs fyra är en kompromiss mellan allianspartierna som vill ha betyg i lägre åldrar och de rödgröna som är emot.

Men intresset för att delta i studien har varit svalt. Det slutade i somras med att 11 skolor anmält sitt intresse: en kommunal och tio friskolor deltar. Flera av friskolorna bedriver undervisningen på engelska.

När försöksperioden är slut 2021 kommer man alltså inte att kunna dra några generella slutsatser om hur betyg påverkar barnens kunskapsutveckling. Det säger Elina Ekberg, undervisningsråd på Skolverket.

– Dels har det att göra med att det inte är något representativt urval. Skolorna har anmält sig frivilligt, så vi kommer inte att kunna säga någonting, om hur det ser ut i hela landet baserat på det här, och det är också väldigt få elever som är med, säger Elina Ekberg, undervisningsråd på Skolverket.

Eftersom så få ville vara med har Skolverket sedan i november öppnat upp för fler skolor att ansöka – men ännu har ingen ytterligare skola visat intresse.

Nu har forskare från Linköpings universitet fått i uppdrag att påbörja studien, som när den är klar 2021 ska redogöra för hur barnens kunskapsutveckling på de enskilda skolorna påverkas av betyg, resultat som jämförs med barn från några utvalda skolor där man inte har betyg i årskurs 4.

Forskarna kommer att intervjua lärare och elever på skolorna som deltar.

– Vi kommer prata mer om hur de jobbar med bedömning och prata med eleverna om hur de upplever att det är att  få betyg och verkligen studera det mer nära, säger Elina Ekberg.  

Allianspartierna har kritiserat regeringen för hur försöket hanterats.

Kort ansökningstid och det faktum att ett antal socialdemokratiskt styrda kommuner sa nej påverkade antalet skolor som ville vara med i studien, tycker Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Han anser att det redan finns kunskap som talar för tidigare betyg, och är osäker på vad den här studien nu kan tillföra.

– Det var ju regeringen som absolut ville ha det i försöks-form, och då sa vi okej, så jag vet inte vad det är värt. Det är ju ett mycket begränsat så kallat försök, för det är ju så få skolor, och profilen på dessa är ju inte representativt i stort, säger Jan Björklund.

Utbildningsminister Gustav Fridolin är tydlig med att han inte kommer att införa betyg för 10-åringar, men anser att studien kan vara betydelsefull ändå.

– Det är klart att man kan göra en utvärdering av hur effektiviteten i tidiga betyg, jämfört med att göra andra utvecklingsinsatser på en skola. Och man kan genom att studera samspelet mellan lärare och elever på de skolor som går in i det här försöket frivilligt, finns det ledtrådar om hur vi framöver ska jobba med betygssystemet kanske även det betygssystem vi redan har idag, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".