Esrange i Kiruna, arkivbild.
1 av 2
Esrange i Kiruna, arkivbild. Foto: Esrange
Maxus 9 innan den lyfter från Esrange utanför Kiruna.
2 av 2
Maxus 9 innan den lyfter från Esrange utanför Kiruna. Foto: Alexander Linder/Sveriges Radio.

Svenska rymdbasen gör sig redo för satelliter

"Utbyggnaden är en säkerhetsfråga"
3:12 min

I Kiruna har nu den statliga rymdbasen Esrange börjat projektera för en utbyggnad och uppgradering för kunna börja skjuta upp små satelliter i omloppsbana runt jorden. En satsning som beräknas till en halv miljard kronor som regeringen ska ta ställning till i början av 2018, men som Esrange redan förbereder sig inför.

– För att egentligen försöka vinna lite tid om det här nu blir ett positivt beslut så att vi är på banan när marknaden också förväntar sig att vi ska kunna leverera den här förmågan, säger Esrange platschef Lennart Poromaa.

I det mestadels väglösa området öster om Kiruna projekterar statliga rymdbasen Esrange nu för vägar och för en bro över en älv, till en tänkt uppskjutningsramp fyra kilometer från de befintliga byggnaderna och från platsen där sondraketer skjuts upp idag.

– Den här är ju betydligt större, den här raketen som ska ta upp små satelliter, så vi behöver förflytta oss längre bort från vår huvudbyggnad där vi har människor. Och det har helt med säkerheten att göra, fortsätter Lennart Poromaa.

De senaste åren har behovet av att få upp små satelliter i rymden, de minsta inte större än några mjölkpaket, ökat i takt med att allt fler försöker dra nytta av den mindre tekniken.

Den gör det till exempel möjligt att övervaka hur grödor och torka utvecklas på jorden, vilket det tidigare krävts betydligt större och dyrare satelliter för.

– Det man vill ha är framförallt bildinformation i realtid och så vill man ha det för kommunikation som man ser att vi människor behöver, säger säger Esrange platschef Lennart Poromaa.

En statlig utredning gav häromåret stöd till idén att göra Esrange till en rymdhamn för små satelliter och efter årsskiftet ska regeringen ta ställning till om den ska satsa de runt 500 miljoner kronor som uppgraderingen beräknas kosta.

Bland annat efter att ha tagit hänsyn till en affärsanalys som rymdstyrelsen fått i uppdrag att göra.

– Vår inställning är ju att om vi ska ta en så stor infrastrukturinvestering som det handlar om, så behöver vi se att det finns en bärighet i att själva verksamheten blir avgiftsfinansierad, och att det finns ett tillräckligt stort intresse från kommersiella aktörer, säger ansvarig minister för rymdfrågor Helene Hellmark Knutsson.

– Men också från samhällsaktörer som behöver den här informationen, säger Helene Hellmark Knutsson, som menar att Sverige har ett avgörande försprång när nu flera andra europeiska länder går i liknande tankar.

– Det är egentligen den unika platsen som Esrange erbjuder som är det fantastiska, och att vi inte behöver börja bygga från noll, utan att det redan finns en väl fungerande rymdbas, säger Helene Hellmark Knutsson.

Men det finns de som inte vill att rymdbasen byggs ut alls. Bland annat renägande samer har invändningar.

– Det tar ju renbetesmarker. Det blir ju nästan så att man skär av hela norra delen av samebyn, säger Talma samebys ordförande Aslak Allas.

– Ska de göra någonting så kan de ju kanske bygga den inne i nuvarande basområde, säger Aslak Allas.

Men det går inte av säkerhetsskäl säger Esrange platschef Lennart Porooma, som tror att det går att samsas med renskötseln eftersom uppskjutningsrampen för små satelliter kommer att användas i begränsad utsträckning.

– Den kommer ju användas några få tillfällen per år, så att jag tror att det är en dialog som vi kommer kunna hantera, säger Lennart Poromaa vid Esrange.

Relaterat

Mer om Trafik & infrastruktur

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".