Möbelgrupp.
Möbler från svenska Mitab utställda på möbelmässan Furniture Fair i Stockholm. Foto: Jessica Gow/TT

Hållbarhetshänsyn gynnar svenska möbler

Privatperson: Först och främst tänker jag på färg
2:08 min

Svensk möbelindustri växer - trots att privatmarknaden domineras av import. Bakom de svenska tillverkarnas styrka ligger offentlig sektors hårda produktkrav.

– Jag vill ha en säng och möbler. Jag vill ha alla möbler. Nu jag vill köpa den här, den har mycket bra färg, säger en möbelspekulant i ett Stockholmsvaruhus till Ekots reporter.

Bryr du dig om varifrån bordet kommer?

– Nej, jag vet inte.

I en annan avdelning av butiken provsitter Camilla Larsson en soffa.

– Jag går på känsla -  om det känns rätt när jag sätter mig. Och så låter jag priset komma i andra hand.

Färg, form, stil, hållbarhetsvillkor, miljöfrågor, kemikalier och arbetsvillkor för de som gjort soffan, vad tänker du om sådant?

– Först och främst tänker jag på färg. Det är bra att man tänker miljömedvetet, men det är nog inget jag tänkt på så mycket innan du ställde frågan faktiskt, säger Camilla Larsson.

Svenskarna handlar utländska möbler som aldrig förr – importen har tredubblats på 20 år enligt SCB-statistik. Inte minst gäller det stoppade möbler och andra produkter till privata hem.

Köparna frågar inte efter sina möblers miljöpåverkan eller om arbetarna i tillverkningsländerna exponerats för farliga kemikalier eller tillåts bilda fackföreningar.

Robin Ljungar, hållbarhetschef på branschorganisationen Trä- och möbelföretagen, TMF, menar att privatkunder i första hand prioriterar pris och utseende på möbler.

– Till syvende och sist är det en prisfråga. Det intresset påverkar handlarna. Saknas efterfrågan visar man inte på produkter med högre miljöprestanda.

När Ekot söker på hemsidorna till två medelstora svenska möbelhandlare hittar vi inga ursprungsuppgifter för produkterna och inga miljö- och hållbarhetsrapporter.

Men när det gäller offentlig marknad – möbler till kontorslokaler, sjukhus och utbildningsverksamhet – ja då går det bra för Sverige.

Produktionen har med undantag för 2009 och 2013 sakta ökat sedan 2000-talets början – vilket kan jämföras med Danmark där tillverkningen fortfarande ligger en femtedel under nivåerna innan finanskrisen.

Bakom framgångarna i Sverige ligger inte minst kräsna upphandlare.

– Jag tror offentlig sektors efterfrågan på högkvalitativa möbler under lång tid, 30-40 år, har säkrat att vi har kvar mycket produktion i Sverige - just för det offentliga rummet, säger Robin Ljungar på TMF.

– De har kunnat ställa, och velat ställa, tuffa krav. Initialt då från 1970-talet och framåt- på kvalitet - men också sedan antal år tillbaka på detta med hållbar utveckling och miljökrav. Men nu börjar socialt ansvarstagande dyka upp. Det stärker naturligtvis de företag som klarar av att leverera enligt de kraven, säger Robin Ljungar.

Satsningen på kvalitet och hållbarhet gynnar både de som bygger och använder möblerna, menar Sveriges Kommuner och Landstings dotterbolag SKL Kommentus Inköpscentral.

Caroline Tottie, kategori- och avtalsansvarig för bland annat möbler, tar just nu fram ett nytt ramavtal för de här upphandlingarna. Hon hoppas att prioriteringen ska sprida sig även till privatmarknaden.

– Ja, jag tycker att det finns en god synergi mellan möbelindustrin och den offentliga sektorn, man ser samma mål och möjligheter.

– Offentlig sektor står för en väldigt väldigt stor del av marknadens omsättning. Om offentlig sektor, tillsammans med den svenska möbelbranschen, kan driva frågorna framåt kommer vi att påverka även på privata sidan, säger Caroline Tottie.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".