Gymnasieelever.
1 av 3
De flesta elever på Knut Hahnsskolan verkar uppskatta den höjda säkerheten på skolan. Foto: Katarina Helmerson/Sveriges Radio.
Man.
2 av 3
"Det som saknades var ett helhetsgrepp", säger skolområdeschefen Ronny Mattsson. Foto: Katarina Helmersson/Sveriges Radio.
Byggnad.
3 av 3
Knut Hahnsskolan i Ronneby - där det nu krävs passerkort för att komma in. Foto: Katarina Helmerson/Sveriges Radio.

Ökad säkerhet i skolorna

”Säkerheten på skolorna har väckts de senaste åren”
2:33 min

Det har blivit allt vanligare att skolor ser över sin säkerhet, genom att det exempelvis krävs passerkort för att komma in.

– Säkerheten på skolor är en fråga som har väckts de senaste åren. Det är allt fler skolor som vill titta på sin säkerhet och har funderingar på hur man ska göra, säger Greta Berg som är ansvarig för brottsförebyggande frågor på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Varför tror du att den har blivit viktigare?

– Jag har en känsla av att stöket har ökat på skolorna. Men det är också så att man har börjat titta på beredskapen av andra skäl. Det kan ju vara brand, men det kan också vara gasläcka, det kan vara attentat. Man behöver ha en beredskap för vad man ska göra vid olika händelser, säger Greta Berg.

En skola som det senaste året både har infört passerkort för att kunna komma in i skolan och kameraövervakning inne i skolan, är Knut Hahnsskolan, ett gymnasium i Ronneby.

Där har det var stökigt och spänt under en längre tid med flera incidenter - bland annat ett stort bråk med över 100 elever inblandade i december 2016. 

Som en av flera åtgärder infördes de här säkerhetsåtgärderna och en av eleverna som verkar uppskatta det är Heran Karim som läser på naturvetenskapligt program. Under en period utlöstes brandlarmet varenda gång det var nationellt prov, men sådant händer inte längre, säger hon.

– Vi hade lite många brandalarm som gick, så vi fick gå ut och lektioner blev avbrutna. Vi har minskat på det. På något sätt känns det som att det är ett tecken på att det har blivit lugnare, säger Heran Karim.

Enligt skolledningen kan det här vara en av flera konsekvenser av kameraövervakningen, att det finns en medvetenhet om att det man gör kan filmas.

Att inga andra än skolans elever kan komma in i skolan har också gjort det lugnare, anser såväl skolans personal som många elever.

Men det här är bara en del av förändringsarbetet, betonar skolområdeschefen Ronny Mattsson.

– Det jag tycker är allra viktigast, är den här samsynen mellan kommunens ledning, skolledningen, elevkåren, lärarna och fackliga representanter.

– Att vi har bestämt oss för att vi ska ha en skola som bygger på trygghet och studiero. Och där man lär sig mycket och där eleverna vill gå  - och vi vill arbeta. Det genomsyrar allt vi gör, säger Ronny Mattsson.

Enligt Greta Berg på SKL är det viktigt att skolor noga tänker igenom varför man vill öka säkerheten i skolan och att skolan analyserar vilka problem det är man vill lösa innan åtgärder sätts in.

– Det som man tänker ska leda till trygghet, kan också leda till otrygghet. Om det står vakter överallt kan ju eleverna uppfatta det som att det är väldigt otryggt fast det kanske är en falsk otrygghet. Så jag tror att man måste se vilka problem man har och sedan måste man hitta åtgärder som löser de problemen, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".