Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Studier
Studentlivets ekonomiska villkor gör att en del studenter fixar och trixar för att få livet att gå ihop. Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Universitetsstudenter tar gymnasiekurser för att få mer i studiemedel

"För många är detta det enda sättet att klara sig ekonomiskt"
1:58 min

Universitetsstudenter som inte är berättigade till mer studiemedel läser gymnasiekurser parallellt för att på så sätt kunna finansiera sina studier. Detta eftersom man då får studiemedel ur en annan kvot hos CSN.

En av personerna som Ekot pratat med kan vi kalla för Andreas. På sidan av sin läkarutbildning läser han en datakörkortskurs, för att få ekonomin att gå ihop.

– När jag började läkarutbildningen hade jag studiemedel kvar till två och en halv termin. Parallellt läser jag en datakörkortskurs, säger han.

Som studerande på eftergymnasiala utbildningar har man rätt till studiemedel i tolv terminer.

Det går att söka dispens för att få studiemedel längre än så, men de möjligheterna till det är små eftersom det måste finnas särskilda skäl till varför man blivit försenad i sina studier.

Ekot har varit i kontakt med ett flertal personer som läser gymnasieutbildningar, parallellt med utbildningen på universitet, för att på så sätt finansiera sina studier och få ekonomin att gå ihop.

– Det är relativt känt skulle jag säga. Jag har framför allt hör det från äldre kursare som tipsar om bra kurser, säger Anderas.

Trots att det här inte bryter några regler menar Joacim Strömblad, utredare på Centrala studiestödsnämndens rättsavdelning, att det här inte är ett bra tillvägagångssätt för att få ekonomin att gå ihop.

– De här personerna tar ju upp utbildningsplatser som andra säkert hade behövt bättre, samtidigt som man drar på sig skulder man annars inte hade fått, säger han.

Men enligt Andreas, som tidigare jobbade natt för att finansiera läkarstudierna, menar många i hans närhet att detta är den bästa lösningen.

– Principiellt känns det fult att ta en plats som någon annan hade kunnat få, men eftersom systemet ser ut som det gör så är det här nästan det enda sättet för många att klara av en så pass lång utbildning.

Relaterat

Mer om Utbildning & skola

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".