Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Världen vänder åter Burma ryggen

Nya sanktioner mot Burmas ledare
2:02 min
rohingya, Bangladesh, Burma
Hundratusnetals rohingyer har flytt Burma efter att landets militär utsatt dem för det många kallar etnisk rensning. Nu slår omvärlden tillbaka med nygamla sanktioner mot Burmas ledare. Bilden från ett flyktingläger i Bangladesh i november. Foto: Wong Maye-E/TT.

För drygt fem år sedan började USA, EU och andra att lyfta sanktionerna mot Burma. Men i och med militärens upprensningsaktioner mot rohingyer i Rakhaine så börjar omvärlden åter att militära ledares tillgångar och möjlighet att röra sig i världen.

Ett exempel är att USA åter har svartlistat en hög burmesisk militär och hotar flera andra med samma åtgärder.

Enligt USA har general Maung Maung Soe ett ansvar för den etniska rensningen av rohingyer som anses ha skett i Rakhaine. Sanktionerna mot honom innebär att hans tillgångar i USA fryses, och att ingen där får göra affärer med honom eller hans familj.

Maung Maung Soe var tills för en månad sedan ansvarig för de militära insatserna i Rakhaine.

Varför han förflyttats har Burmas försvarsminister inte gett någon förklaring till. Och det finns inga uppgifter om vad generalen gör nu.

Runt 650 000 rohingyer har sedan i augusti i år flytt till grannlandet Bangladesh. Enligt organisationen Läkare utan gränser har dessutom minst 6 700 civila dödats i Rakhaine.

Det är lätt att glömma att hur det lät för bara drygt ett år sedan, när USA:s dåvarande president Barack Obama tog emot Burmas ledare Aung San Suu Kyi i Vita Huset.

– Vi anser nu att det är dags att lyfta alla sanktioner för att visa att det arbete landet gör för att öppna upp lönar sig, sa Obama då.

Ryktena gick om att just alla sanktioner som fanns mot den burmesiska militären, i form av frysta tillgångar och reseförbud mot höga militära ledare och dessa familjer, var ett av skälen till att landet åter började öppna upp efter ett halvt sekel med hårt militärt styre.

Burmas militära ledare var helt enkelt trötta på att inte kunna verka fritt i världen, sa ryktet.

Men nu riskerar åter flera att hamna på den svarta listan, enligt USA:s utrikesdepartementet.

Republikanen Joe Crowley menar att det borde ha satts upp fler på listan.

Något som även demokraten Eliot Engel anser.

Engel menar att man även bör granska militära ledare som haft ansvar för de övergrepp som begåtts mot civila i de norra burmesiska provinserna Kachin och Shan där krig pågått i många år mellan burmesisk militär och självständighetsarmeer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".