Fängelseskylt.
Kriminalvårdens skylt utanför anstalten i Mariefred. Foto: Jessica Gow/TT

För få fängelseplatser ökar risken för våld

"Vi behöver lite luft i systemet"
1:30 min

Justitieminister Morgan Johansson flaggar i dag i en TT-intervju för fler platser på fängelser och häkten, på grund av en skärpt rättspolitik.

Redan i dag ligger Kriminalvården över en önskvärd beläggningsgrad, som gör det svårare att förebygga ordningsstörningar och våld, enligt Svante Engelbrektsson, chef för Kriminalvårdens planeringsenhet för anstalt och häkte.

– Om det till exempel är väldigt fullt påverkar det boendemiljön.

Om den psykosociala stressen ökar, vad leder det till?

– Det kan leda till att vårt säkerhetsarbete blir mer komplicerat, det kan till exempel bli ordningsstörningar.

Till exempel risk för våld?

– Ja, det kan det innebära.

Den före detta kriminella Christian Hämäläinen håller med om att trängsel ökar risken för konflikter.

– Det blir lätt slagsmål. Folk sitter ju i fängelse av en anledning. Kriminella är kaxiga. Det är lätt att bråka om man sitter på samma avdelning, säger han.

Du har verkligen märkt skillnad när det har varit fler på samma plats?

- Absolut.

Christian Hämäläinen satt fängslad i sammanlagt tio år innan han vände kriminaliteten ryggen. Han har sett flera konflikter som ledde till våld.

– Han som bodde i cellen bredvid mig, han blev knivhuggen, punkterade ena lungan på honom. Det är det värsta jag har sett.

Klarade han sig?

– Ja, han gjorde ju det men han fick bo i isoleringscellen sedan för att inte samma människor skulle hoppa på honom igen.

Christian Hämäläinen satt bland annat på anstalten Hall strax utanför Södertälje. Där används i dagsläget nio av tio tillgängliga platser, de ska nu över tid utöka från 170 till 300 platser. I genomsnitt använder Kriminalvården nu 95 procent av alla sina platser, och vill ha ner det till åtminstone 90 procent.

Anstaltschefen Mats Ehn på Hall skulle vilja pressa ner beläggningsgraden ännu mer, vilket skulle ge dem mer flexibilitet.

– Så att det finns lite luft i systemet så att man kan differentiera. Rent hypotetiskt kan man ju ha 100 procent, men då kan man inte flytta om intagna och det är ju inte önskvärt rent säkerhetsmässigt.

Den före detta kriminella Christian Hämäläinen säger att han märkte skillnad på de intagnas beteende när det blev trängsel på avdelningarna.

– Så fort man satt och spelade kort eller någonting blev det lätt slagsmål bara för att man vara bättre än andra.

Kriminalvården hade redan före justitieministerns besked i dag planerat för fler fängelseplatser. I nuläget sitter cirka 4 000 dömda personer i fängelse.

Om beläggningen på Hall, till exempel, skulle öka från dagens 90 procent befarar anstaltschefen Mats Ehn att det skulle påverka arbetet negativt.

– Ja, alltså då är det ju svårare ju högre beläggningsgrad man har, säger han.

I TT-intervjun i dag tar justitieministern Morgan Johansson upp rehabiliteringen av fångar.

– Den stora utmaningen [...] blir att dimensionera kriminalvården så att den klarar av att ta emot de som nu döms och rehabilitera dem så att de inte går tillbaka till brottslighet, säger Morgan Johansson till TT.

Fler platser skulle göra det möjligt att placera intagna på rätt avdelning , enligt Svante Engelbrektsson på Kriminalvården, och skulle ge tillgång till rätt verksamheter som kan främja rehabilitering.

– En beläggning på 90 procent bedömer vi som rimlig, då har vi viss kapacitet att hantera olika klienttyper som kommer till oss, så de kan placeras på rätt plats med rätt säkerhet och även ett verksamhetsinnehåll som är rätt efter klientens behov, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".