Anonyma resenärer på Arlanda flygplats
1 av 2
Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Liberalerna (L)
2 av 2
Juno Blom, samordnare för frågor som rör hedersförtryck på Länsstyrelsen. Foto: Sanne Svensson/Sveriges Radio P4 Östergötland

Ungdomar fördes ut ur Sverige – trots att myndigheter kände till hedersförtryck

1:17 min

Mellan februari och september i fjol fick det Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck in 46 samtal om att ungdomar förts ut ur landet mot sin vilja.

I nästan samtliga fall hade en eller flera myndigheter redan kännedom om ungdomens utsatta situation.

– Istället för att vidta ordentliga åtgärder har man kontaktat vårdnadshavare, och det har skyndat på processen att barnen har blivit förda ur landet, säger Juno Blom, samordnare på Nationella Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Ekot har träffat en ung tjej som vi kallar för Sarah. Hon har, precis som de 46 ungdomar i fjol, förts utomlands mot sin vilja - trots att socialtjänsten flera gånger fått in orosanmälningar om henne.

I alla möten hon haft med socialtjänsten har hennes föräldrar antingen varit med, eller i efterhand informerats om vad Sarah berättat.

– Jag tror att jag hade vågat prata mer om mina föräldrar inte hade varit med hela tiden. Det är ju jättekonstigt att sitta, tillsammans med dem, och berätta vad de gör mot mig och sen åka hem med samma personer, säger hon.

När Sarah var 16 år blev hon tvingade hennes föräldrar med henne på en resa till deras hemland. Väl där blev hon bortgift med en dubbelt så gammal man. Från flygbussen ringde hon till socialtjänsten.

– De sa att vi skulle höras igen när jag kommer tillbaka. Då tappade jag all tillit till dem, säger Sarah.

Enligt Åsa Furen Thulin, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, varierar kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck mellan landets kommuner.

– Överlag behövs det kompetenshöjning. Sedan är det viktigt att tänka på att vi inte alltid kan ha ett familjeperspektiv, nu när man ser över socialtjänstlagen, säger Åsa Furen Thulin.

Sarah lever i dag med skyddad identitet och har inte längre någon kontakt med sina föräldrar.

– I vissa fall i har barn och unga kommit tillbaka, men i många fall vet vi inte ens hur barnen har det nu. Det är ett extremt svek, säger Juno Blom.

Enligt barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnér så är det viktigt att kommuner och socialtjänst verkligen tar till sig den kunskap som finns om hedersproblematik och problemen kring tvångsgiften. Sedan måste de utgå från vad som är bäst för barnet i fråga. 

– År 2018 i Sverige skulle jag vilja säga att det är ett grunduppdrag för den sociala barn- och ungdomsvården att sätta sig in i och förstå just det här barnets situation och socialtjänstlagen är väldigt tydlig att det ska gälla omständigheterna kring det här barnet just, säger Åsa Regnér.

– Då måste man ha verktyg för att kunna förstå vad som är bra honom eller henne och det händer naturligtvis väldigt ofta att man behöver placera barnet någon annanstans eller akut omhänderta, det gör man också.

Gulan Avci, ordförande för Liberala kvinnor, tycker att socialtjänstlagen borde ändras för att stärka barnens skydd.

-Jag skulle gärna se att man ser över socialtjänstlagen. Det kan inte gå till på det sättet att när barn kommer och berättar att de utsätts för förtryck, att föräldrarna informeras om det. Sedan måste det bli lättare för handläggarna  att kunna omhänderta barn om det finns en oro för att flickor förs ur landet för att bli bortgifta, säger Gulan Avci.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista