En sjukhuskorridor (arkivbild).
Idag går 9,4 % av BNP i Finland till sjukvården (arkivbild). Foto: Claudio Bresciani/TT.

Stigande kostnader för sjukvården i Finland

Åldrande befolkning ställer nya krav
1:35 min

Sjukvårdskostnaderna i Finland har ökat snabbt. Jämfört med Sverige satsar landet ändå mindre av BNP på vården.

– Under de 10-15 åren har det stigit mycket snabbt i Finland, säger Timo Keistinen som är medicinalråd på social- och hälsovårdsministeriet i Finland, och syftar på sjukvårdskostnaderna.

Medicinerna har utvecklats snabbt och gett goda resultat, folkhälsan har blivit bättre. Samtidigt har åldersstrukturen förändrats och i takt med det har behovet av sjukvård ökat. 

Största delen av de pengar som satsas på vården går till specialsjukvården, det vill säga sjukhusvården kostar mest. Efter det kommer primärsjukvården och på tredje plats kommer läkemedlen. Kostnaderna för mediciner har stigit snabbast.

Samtidigt som specialsjukvården har utvecklats på sjukhusen och man har anställt mer personal där, så har antalet läkare inom primärhälsovården inte stigit under de senaste 10-15 åren.

Idag går 9,4 % av BNP i Finland till sjukvården.

– Om man jämför med Sverige, Norge och Danmark så är det lite lägre men vi har börjat nå ganska snabbt samma nivå, säger Keistinen.

Att Finland satsar mindre än de andra nordiska länderna kan bero på den stora ekonomiska depression som drabbade Finland i början av 1990-talet och stora omstruktureringar genomfördes. Det sägs också, enligt Keistinen, att lönerna för sjukvårdspersonalen är lägre i Finland.

Som bäst förbereds en enorm omläggning av social- och hälsovården i Finland. Planerna har stötts och blötts länge och många frågetecken kvarstår, då det handlar om hur sjukvården ska se ut i framtiden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".