En av Sjöfartsverkets helikoptrar. Foto: Stian Lysberg Solum/TT.
Foto: Stian Lysberg Solum/TT.

Strid om arbetstider på Sjöfartsverket

"Vi utreder hur det här ska lösas"
1:53 min

Sjöfartsverket kan inte komma överens med facket om ett nytt arbetstidsavtal för personalen i räddningshelikoptrarna. Nu finns risk för längre insatstider vid utryckningar, enligt Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket kan inte komma överens med facket om ett nytt arbetstidsavtal för personalen i räddningshelikoptrarna. Enas man inte innan januari månads utgång finns risk för längre insatstider vid utryckningar.

– Det blir något sämre service på natten, men vi kommer att klara det uppdrag vi har från regeringen. Däremot kommer vi inte att klara Försvarets uppdrag fullt ut. Vi utreder hur det ska lösas, säger Katarina Norén, Sjöfartsverkets generaldirektör.

Insatstiden blir nattetid 45 minuter, istället för som nu 15 minuter. Och överenskommelsen med försvaret, om att de alltid ska räddas av en svensk helikopter, kommer inte att kunna hållas. Där pågår nu förhandlingar om hur det ska kunna lösas.

Konflikten handlar om arbetstidens längd. I dag arbetar personalen i räddningshelikoptrarna i sju dagar för att sedan vara lediga i 21 dagar. Under dessa 21 dagar kan de hoppa in och jobba extra, då med övertidsersättning.

Och mycket övertid blir det. Under förra året uppgick övertidsersättningen till 55 miljoner kronor. För en personalstyrka på 80 personer. Så vill varken ledningen eller personalen ombord på helikoptrarna ha det. Andreas Ödegård är ytbärgare och deltar i förhandlingarna om det nya avtalet som facklig representant.

– Vi vill att man ska vara rätt bemanning för att utföra den här typen av uppgifter. Vi anser att vi är underbemannade.

Men medan facket vill att Sjöfartsverket ska anställa fler, så vill generaldirektören få fram ett nytt avtal först.

– För mig handlar det om att om vi ska lägga ut mer pengar, så ska det ge samhällsnytta. Idag jobbar de för lite i grundschemat. Så lite behöver man gå upp i tid för att hålla regelverket. Sedan behöver vi också anställa något, säger Katarina Norén

Fler än sju arbetsdagar i månaden är alltså arbetsgivarens krav. Dessutom hänvisar Katarina Norén till att det avtal som sagts upp strider mot gällande regler för arbetstidslängd. Förhandlingarna pågår fortfarande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".