Semla formad som falukorv och mos
Falukorvsemlan är en av de nyaste versionerna av den populära bullen. Foto: Sofia Westergren Larsen

Nya varianter på semlor upprör

"Det kan finnas behov av uppdatering"
7:35 min

Nya varianter av semlan både upprör och välkomnas bland svenskarna, men utveckling av den älskade vetebullen kan avgöra dess överlevnad, menar en etnolog.

Semmelwrap, nachos-semla eller en traditionell fastlagsbulle? Kärt barn har fått många syskon i form av varianter på det älskade bakverket semlan. På sociala medier rasar diskussioner om vad som egentligen är rätt när det gäller semmelbakning. Vissa upprörs över de moderna versionerna av bullen, medan andra välkomnar dem med nyfikna smaklökar.

Bland semmelätare på ett fik i Stockholm finns båda sidor av åsiktslägren.

– Jag tycker att det är kul att det finns kvar en traditionell semla. Men det är alltid kul med lite varianter på de populära bakverken, säger Anna Björlin.

– En semla ska se ut som en semla. Den ska smaka som en vanlig semla. Det är tradition, säger Harriet.

Etnologen Håkan Jönsson på Lunds universitet anser att semlan varken får stanna i sin utveckling eller vara för olik sitt traditionella uttryck.

– Det finns ju en viss poäng med att något ska återupprepas och vara som det är. Det är som en klassisk ritual att göra något likadant som vi gjorde förra året. Men alla ritualer förändras om de ska överleva. Det finns en kluvenhet, menar Håkan Jönsson, etnolog på Lunds universitet.

Semlan har inte alltid sett ut såsom den "vanliga" semlan gör med sin vetebulle, mandelmassa, grädde och lock med florsocker. Dagens bulle uppstod någonstans kring år 1930. Innan dess var semlan snarare en vanlig vetebulle, enligt Håkan Jönsson. Den åts ofta tillsammans med varm mjölk och kallades hetvägg.

De nya versionerna av semlan kan påverka vår tradition.

– Antingen kan vi vitalisera traditionen så den inte uppfattas som trist. Men alltför stora förändringar kan innebära att man dödar traditioners mening och att man inte får känslan av livscykelritual som man haft tidigare. Det kan finnas ett visst behov av uppdatering så man känner att det finns utrymme för kreativitet och förnyelse, säger Håkan Jönsson, etnolog på Lunds universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".