Sverige velar – Det här är konventionen mot kärnvapen

1:15 min

123 länder röstade för FN-konventionen, bland dem Sverige, medan 38 var emot.

Övriga länder lade antingen ner sina röster eller deltog överhuvudtaget inte omröstningen i generalförsamlingen.

Det var den 7 juli förra sommaren och därmed var FNs konvention om kärnvapenförbud antagen. Men för att träda i kraft måste den ratificeras, det vill säga slutligen godkännas av 50 stater, och det skedde hösten 2017.

Sverige har ännu inte ratificerat avtalet. Enligt den svenska regeringen finns det brister eller oklarheter med konventionen och de ska utredas innan frågan läggs på riksdagens bord.

Konventionen förbjuder utveckling, förvaring, transport och användning av kärnvapen och också hot om att sätta in sådana vapen. Enligt anhängarna är konventionen ett viktigt steg mot nedrustning, om inte annat genom att det innebär en opinionsmässig påtryckning på kärnvapenmakterna.

Enligt motståndarna är det antingen ett slag i luften som dessutom kan undergräva det så kallade icke-spridningsavtalet eller något som kan omintetgöra kärnvapeninnehavarnas vedergällningsförmåga.

Alla de stora kärnvapenländerna, som USA och Ryssland, röstade emot avtalet i generalförsamlingen, medan Kina avstod från att delta i omröstningen. Konventionen fick massivt stöd från till exempel länderna i Latinamerika och Afrika.

I Europa var det utöver Sverige bara Österrike, Irland, Lichtenstein och Malta som röstade för (Schweiz avstod).

Samtliga europeiska NATO-länder röstade emot (utom Nederländerna som avstod). Förklaringen är att NATOs strategi ytterst bygger på att kärnvapen ska kunna användas för att avskräcka Ryssland från att använda sina.

Strax efter att generalförsamlingen antagit konventionen kom det påtryckningar från USA och NATO om att Sverige inte ska ratificera avtalet. Om så skedde skulle det innebära att Sveriges numera mycket nära samarbete med NATO inte kan fortsätta, hette det.

Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt att Sverige inte ska företa sig något som skulle äventyra vår militära samverkan med NATO. Åtminstone ett NATO-land: Litauen, har dock i sitt avtal att kärnvapen aldrig ska få stationeras där. Relationerna till NATO kommer givetvis att bli ett viktigt inslag i den svenska utredningen inför ett eventuellt ratificerande av avtalet.

Kärnvapen har bara används två gånger i krig, i augusti 1945 när USA atombombade städerna Hiroshima och Nagasaki. Under efterkrigstiden tillkom Sovjetunionen och sedan andra länder som kärnvapenmakter och arsenalerna växte lavinartat. Som mest fanns det 70 000 kärnstridsspetsar i världen, det överväldigande antalet i USA och Sovjet.

1968 tillkom det betydelsefulla icke-spridningsavtalet (NPT) som underteckades av 191 stater. De länder som inte hade kärnvapen förband sig att aldrig skaffa sig några; de då fem kärnvapenmakterna – USA, Sovjet, Kina, Storbritannien och Frankrike – lovade att inom överskådlig tid göra sig av med sina vapen.

Avtalet har varit en stor framgång men ändå inte hundraprocentig. Fyra kärnvapenländer har tillkommit: Indien, Pakistan, Israel (de har aldrig undertecknat NPT), samt Nordkorea.

Antalet kärnstridsspetsar i världen har visserligen minskat, till 15 000, men det finns inga som helst tecken på att kärnvapenmakterna seriöst är inriktade på att skrota sina atomvapen, tvärtom genomförs och planeras det nu för en omfattande modernisering. Det syns inget slut på kärnvapeneran.

Det var som en reaktion mot den utvecklingen som tankarna på en FN-konvention om kärnvapenförbud växte fram. Ledande i arbetet var organisationen ICAN som fick Nobels fredspris förra året. ICANs främsta företrädare är svenska Beatrice Fihn som också var den som mottog fredspriset.

Få eller ingen tror att FN-konventionen i sig kan leda till att kärnvapenmakterna individuellt ansluter sig till avtalet med resultat att kärnvapnen försvinner. För att det ska vara möjligt måste, i första hand, USA och Ryssland i bilaterala avtal som tidigare enas om att minska på sina arsenaler på ett kontrollerat sätt. Men anhängarna till konventionen tror att det kommer att underlättas om omvärlden massivt trycker på att därmed gör kärnvapnen alltmer illegitima.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista