Odling av resistenta bakterier.
Resistenta bakterier undersöks på Folkhälsomyndighetens smittskyddslabb i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Resistens mot antibiotika allt större problem

2:24 min

I en ny rapport till regeringen i dag beräknar Folkhälsomyndigheten att bakteriers motståndskraft mot antibiotika kommer att fyrdubblas fram till 2050 och fram till dess kosta 16 miljarder kronor.

– Det är givetvis allvarligt! säger Malin Grape, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten. 

– Den här rapporten handlar väldigt mycket om kostnaderna, men sedan är det givetvis också ett lidande för de enskilda patienterna som drabbas av infektioner som är svåra att behandla, säger hon vidare. 

Rapporten innehåller den första prognos som gjorts över samhällets kostnader för antibiotikaresistens, som bygger på hur många som drabbats, deras sjukfrånvaro och vad mediciner och sjukvård faktiskt kostar. 

Antalet fall fram till 2030 bedöms fördubblas, från 16 500 till 32 000 drabbade. Och fram till 2050 sker en fyrdubbling till 70 000 drabbade.

Samhällets kostnader är då 600 miljoner kronor om året. Fram dit beräknas resistensen kostat samhället 16 miljarder kronor. 

Folkhälsoinstitutets rapport använder EU:s och WHO:s siffror kring hur många svenska patienter som kommer att dö på grund av att antibiotikan inte hjälper mot deras bakterier. Det bedöms bli mellan 33 000 och 41 000 personer i Sverige fram till 2050.

Rapporten baseras på anmälningspliktig resistens, till exempel gula stafylokocker MRSA, enterokocker VRE och tarmbakterier med olika typer av resistens.

Kostnaderna och dödsfallen orsakade av resistenta bakterier som inte anmäls har inte beräknats eftersom data saknas, men årligen drabbas tusentals patienter också av de bakterierna. Användningen av antibiotika i Sverige minskar, men resistensen ökar.

Rapporten föreslår bland annat bättre förebyggande arbete inom vården, satsningar på vårdhygien och att användningen av antibiotika används effektivare när den behövs. Annars kan resistensen öka ännu mer, säger Malin Grape.

– Det kan mycket väl vara så att om vi inte håller uppe den här takten vi har nu och koncentrerar våra insatser, så kanske det här kommer att öka ännu mer, som det gör i många andra länder även i vår närhet, säger Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista