Masugnen SSAB Luleå.
1 av 2
SSAB:s masugn i Luleå. Foto: Nils Eklund
Mikael Nordlander på vattenfall vid stålverket i Luleå.
2 av 2
Mikael Nordlander på Vattenfall vid stålverket i Luleå. Foto: Nils Eklund

Kolfritt stål kräver massor av nya vindkraftverk

1:40 min

I Luleå tar nu miljardprojektet med att försöka revolutionera stålindustrin fart. Det är företagen SSAB, Vattenfall och LKAB som vill göra stål med vätgas istället för med kol. Enligt planerna ska bygget av en pilotanläggning starta i sommar.

Samtidigt kommer det kolfria stålet om det blir verklighet i full skala att påverka hela det svenska elsystemet. Ståltillverkaren SSAB blir då en runt 15 terawatt timmar större elförbrukare.

Det motsvarar produktionen i flera kärnkraftsreaktorer eller nästan lika mycket som vindkraften bidrar med idag och beror framförallt på den elkrävande vätgasfabrik som det kolfria stålet kommer behöva.

Enligt Vattenfall kommer det svenska elsystemet att kunna mätta den framtida glupska elkonsumenten.

– Vi bedömer att det kommer att göra det. Vindkraft är det som vi bedömer har störst potential att byggas ut och som ger mycket energi, säger Mikael Nordlander på statliga Vattenfall.

Var ska den vindkraften stå någonstans?

– Ja, vi har fortfarande möjligheter bedömer vi att bygga ut ganska mycket. Man får ju välja sina sajter med omsorg, säger Vattenfalls Mikael Nordlander.

Stålprojektet som planeras pågå i årtionden beräknas kosta de tre företagen en till två miljarder kronor under pilotfasen de närmaste sju åren. Syftet är att få bort den tiondel av Sveriges totala koldioxidutsläpp som SSAB står för idag.

Men det finns de som menar att en i praktiken elberoende, snarare än koldriven, stålindustri kommer att driva upp elpriset.

– För ju större förbrukning vi har i Sverige ju högre pris blir det ju så att vi konsumenter kommer att förlora starkt på detta, säger Björn Karlsson, professor emeritus i energisystem vid Linköpings universitet.

Men Vattenfall delar inte den framtidsbilden.

– Produktionskostnaden för förnybar energi i form av vind och sol har sjunkit väldigt dramatiskt så vi gör inte den bedömningen att det ska bli väldigt mycket dyrare, säger Mikael Nordlander på Vattenfall.

Anläggningen som ska ersätta dagens masugn beräknas i full industriell skala behöva matas med vätgas motsvarande ett helt Globen (arena i Stockholm, red:s anm.) var fjärde timme.

Preliminärt är planen att på sikt bygga ett underjordslager i Luleå där kraftigt hoptryckt vätgas förvaras i bergrum.

– Precis, så berget gör arbetet att hålla gasen på plats och sedan har man en liten skärm i form av ett stålskal eller någonting sådant som ser till att gasen inte läcker ut, förklarar, förklarar Mikael Nordlander på vattenfall.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista