Stephen Hawking
Stephen Hawking forskade om bland annat svarta hål. Foto: Frank Augstein/AP

Trollband både forskare och allmänheten

"Upptäckterna kommer leda till riktigt stora genombrott i framtiden"
6:41 min

Vår tids Einstein – så beskrivs Stephen Hawking som har avlidit, 76 år gammal. 

– Hawking är så stor att han behöver inte den typen av jämförelser, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.

Stephen Hawkings forskning rörde existentiella frågor som universums ursprung och utveckling. Speciellt känd är han för forskning om svarta hål.

– Tidigt utvecklade Hawking förståelsen och den grundläggande teorin för svarta hål. Men det han kanske är mest känd för handlar om ett försök att foga in kvantmekanik, teorierna för det allra minsta, i det här ramverket. Att förstå vad som händer om man tar hänsyn till kvantmekaniken, säger Ulf Hansson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.

Resultatet av forskningen med kvantmekanisk vinkel var upptäckten av den så kallade Hawking-strålningen. Det är strålning som läcker ut från svarta hål. Med tiden dunstar därmed varje svart hål bort, förklarar Ulf Hansson.

Den teoretiska upptäckten väckte uppmärksamhet. Forskare hade i decennier tampats med att förstå hur svarta hål fungerar.

– Och man kommer att fortsätta att brottas med de här frågorna framöver. Det här är verkligen i fokus för den riktigt fundamentala fysiken, de här gåtfullheterna som uppträder, säger Ulf Danielsson.

Forskningen har inte bara fått gehör inom forskningsvärlden, utan även trollbundit allmänheten.

– Dels är det frågor som är oerhört intressanta och djupt existentiella och han hade en talang att beskriva det på ett sätt som gjorde det begripligt för många. Detta i kombination med det personliga ödet - kontrasten mellan det stora och hans bräckliga kropp - blev som en symbol för den okuvliga nyfikenheten och människans vilja att till varje pris försöka förstå, säger Ulf Danielsson.

Hawking doktorerade i kosmologi vid universitetet i Cambridge år 1965 och ungefär vid den tidpunkten fick han diagnosen ALS. Trots det fortsatte han att vara aktiv som forskare.

– De upptäcker som han har varit med att komma fram till kommer att leda till riktigt stora genombrott i framtiden, säger Ulf Hansson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".