Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Foto: Anders Jelmin/Sveriges Radio
1 av 2
Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Foto: Anders Jelmin/Sveriges Radio
Lokalvårdare i Stockholms tunnelbana. Arkivfoto: Fredrik Sandberg/Scanpix.
2 av 2
Enkla jobb kallas de jobb som inte kräver högre utbildning än grundskola, till exempel städare, snabbmatspersonal, tidningsbud och vaktmästare. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Goda resultat för personer med enkla jobb

2:12 min

Fler så kallade enkla jobb vore bra för att fler som står utanför arbetsmarknaden ska kunna få ett arbete. Den slutsatsen drar forskarna i det Arbetsmarknadsekonomiska rådet som Svenskt Näringsliv har finansierat.

Rådet har studerat vad som har hänt med personer som anställts i yrken med låga kvalifikationskrav.

– Det ser ut att ha gått bättre i termer av arbetsinkomster i framtiden för de som kom in på enkla jobb, säger Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet och professor emeritus i Internationell ekonomi vid Stockholms universitet. 

Forskarna har bland annat följt en grupp på 4 500 personer mellan 25 och 54 år som nyanställdes på lågkvalificerade arbeten 2005.

Det handlar om jobb som inte kräver högre utbildning än grundskola, till exempel städare, snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden, tidningsbud och vaktmästare. 

Resultatet är att den årliga arbetsinkomsten har stigit för de här personerna. Från omkring 140 000 till 230 000 kronor på tio år, räknat i 2015 års prisnivå. 

Många når ändå inte upp till det genomsnitt som andra med motsvarande jobb tjänar, som redan är etablerade på arbetsmarknaden.

Och det är också en av de främsta invändningarna mot så kallade enkla jobb, risken att fastna med osäkra arbetsförhållanden och låg inkomst.

– Ja, det finns en sådan risk men det är mer än 40 procent som har avancerat till mer kvalificerade jobb, lite under 40 procent som är kvar i lågkvalificerade jobb, och så förstås en del som inte är sysselsatta, säger Lars Calmfors. 

Facket Kommunals ordförande Tobias Baudin ska kommentera rapporten på ett seminarium. Han håller med om att det behövs fler vägar in på arbetsmarknaden, men fler låglönejobb tror han inte på. 

– Det är viktigt att man får kompetensutveckling, kommer vidare i yrket och på det sättet också kan få upp lönerna. Jag tror inte att det är en framgång för Sverige att konkurrera med låglöneländer, utan det är med kunskap och kompetens vi ska konkurrera och på det sättet får också alla människor högre löner. 

Lars Calmfors lyfter också fram behovet av vidareutbildning. 

– Men vår analys är ändå att komma in på lågkvalificerade jobb, och att få till fler av dem skulle hjälpa till i en svår situation, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista