Ny rapport: Bättre förlossningsvård behövs

1:52 min

Förlossningsvården i Sverige kan förbättras på många punkter, det visar en ny kartläggning från Sveriges kommuner och landsting.

– Det är glapp utifrån att man många gånger inte vet vart man ska vända sig vid eventuella problem, säger Eva Estling, samordnare vid Sveriges kommuner och landsting.

– Man blir inskriven i mödravården, och sedan är det förlossningsvården, BB och eftervård. Så man efterfrågar många gånger tydligare information.
 
Enligt rapporten behöver också förlossningsvården bli mer anpassad efter kvinnornas individuella behov. En modell passar inte alla och blivande föräldrar i Sverige har numera mycket olika bakgrund.
 
– Det är också viktigt att vården tar på sig blivande föräldrars glasögon och ser hela vårdkedjan och blir mer lyhörd för var och ens behov, enligt Eva Estling.

En tydlig vårdkedja är ett av målen med de pengar som Sveriges kommuner och landsting kommit överens om med regeringen. Det rör sig om en miljard kronor per år fram till år 2022.

– Som förälder och blivande förälder ska man kunna känna sig väldigt trygg i att förstå vad är det som kommer hända innan, under och efter man fått barn. Där kan jag se att det funnits brister som vi behöver åtgärda och där vi behöver arbeta vidare, säger socialminister Annika Strandhäll.

– De här resurserna är möjliga att använda för att vidareutveckla det arbetet. Det här är en del av den svenska välfärden som bara ska fungera och där blivande föräldrar ska kunna känna sig trygga, säger hon.

I Västernorrland och Uppsala läns landsting prövas nu en vårdmodell där den blivande mamman får samma barnmorskor under graviditet, förlossning och eftervård. Arbetssättet används bland annat i Storbritannien där en liten grupp barnmorskor tar hand om samma kvinna under hela vårdkedjan. Det har visats sig ge ökad tillit och trygghet.

På Karolinska i Huddinge ska ett tvåårigt projekt starta med samma inriktning. Mia Ahlberg, omvårdnadsansvarig barnmorska och ordförande i barnmorskeförbundet, säger att det finns många studier som visar rent medicinska fördelar med att ha samma barnmorskor hela vägen.

– Då ser man att man har en minskad förekomst av medicinska interventioner, man har fler spontana vaginala förlossningar, man upplever en trygghet hos kvinnan och hennes partner, framhåller hon.

– Det är färre kvinnor som föder för tidigt och färre barn som dör i magen, och de två väldigt kraftfulla utfallen kan man ju titta närmare på.

Och nackdelarna?

– Det blir ett helt annat sätt att arbeta på. Man måste vara i beredskap och gå jour. Men då finns det exempel från till exempel Danmark om hur man måste bygga arbetstidsmodellerna så att det blir hållbart för barnmorskorna. Man har också undersökt det här vetenskapligt och då ser man att initialt upplevs det som en ökad stress för barnmorskorna. Man är orolig de här nätterna när mamman kanske drar igång en förlossning. Man har svårt att koppla av, säger Mia Ahlberg.

– Men över tid blir den här arbetsmodellen till och med bättre och de som jobbar i den här modellen upplever mindre stress än i sedvanlig vård.
Sedan är det här något som man kanske går in och ut i under olika perioder i livet. Det kanske passar sämre när man har småbarn och så. Man kanske jobbar så här i några år, och sedan vill man arbeta på ett annat sätt, säger Mia Ahlberg, omvårdnadsansvarig barnmorska och ordförande i barnmorskeförbundet. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista