Kritik mot kommunernas satsning på arenor

1:49 min

Det kommer kritik mot att kommuner står för så stor andel av kostnaderna för de allsvenska herrlagens arenor.

– Man kan ju också ifrågasätta om det är rimligt när den här idrotten blir allt mer kommersialiserad och professionaliserad, om det då är kommunerna som med skattemedel ska finansiera arenorna, säger Karin Book, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Universitet, som har forskat bland annat om kommuner och arenor.

– Min inställning är nog att kommersiell, professionell idrott ska bära sina kostnader i större utsträckning än den gör, säger hon.
 
Ekot och Radiosportens granskning visar att kommunernas totala underskott för arenorna i herrallsvenskan hamnar på lite drygt 200 miljoner kronor per år, merparten i Stockholm och Göteborg.

Det handlar om arenor för 13 av klubbarna, många av dem spelar på relativt sett nya arenor. Och Karin Book menar att kommunerna har svårt att säga nej när klubbarna kommer med önskemål, och få vill vara den kommun som säger nej.

Ett argument som ofta används av kommunerna, är att konstgräsplanen, som det ofta handlar om, kan användas för ungdomsidrott också.

Dessutom finns det förhoppningar om att en ny arena ska ha betydelse för besöksnäringen, och locka turister.

– Det finns en väldig tilltro till upplevelseindustri som ett sätt att skapa en god ekonomi, att bygga den kommunala ekonomin på, men också kring idrott som ett fenomen som man vill stötta, och som kan ge många bra värden tillbaka till kommunen.

– Man vill stötta fotboll, och tilltron till vad fotbollen kan åstadkomma ekonomiskt, att det kan skapa intäkter, men också prestige och image, säger Karin Book, vid Malmö Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista