Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

KI: Regeringen klarar inte överskottsmål

Publicerat måndag 16 april kl 12.20
"Inkomsterna är mer tillfälliga"
(1:42 min)
Nordeas chefsekonom Annika Winsth
Nordeas chefsekonom Annika Winsth. Foto: Eva Stenström/Sveriges Radio.

Statliga Konjunkturinstitutet tror tvärtemot regeringens bedömning att staten inte klarar sitt sparmål för nästa år.

Anledningen är att KI menar att det är större konjunktureffekt i ekonomin än vad regeringen räknar med.

– Inkomsterna som vi har för tillfället i offentlig sektor är enligt vår bedömning mer tillfälliga, av konjunkturella skäl, medan regeringen ser att inkomsterna är mer permanenta. Det gör att vi gör bedömningen att man inte klarar det sparmål som man har för nästa år, säger Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på KI.

Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige har en starkare högkonjunktur än vad regeringen anser. Det innebär att styrkan i ekonomin också är mer tillfällig. 

Justerat för konjunkturen är sparandet ungefär noll i år, enligt KI, medan regeringen säger 25 miljarder kronor, eller en halv procent av BNP. För att klara överskottsmålet för nästa år på en tredjedels procent av BNP krävs stora skattehöjningar eller utgiftsminskningar, enligt Urban Hansson Brusewitz. 

– Kanske i storleksordningen 20 miljarder kronor.

KI:s generaldirektör är kritisk till att regeringen inte bättre motiverar satsningarna i vårändringsbudgeten på 2,6 miljarder kronor.

– Till exempel trygghet för äldre och så. Det är kanske bra grejer men egentligen, enligt förarbetena till riksdsagsordningen, så ska sådana åtgärder komma i den ordinarie budgeten och inte i en ändringsbudget.

Regeringens bedömning av tillväxten ligger lite högre än de flesta andras, medan arbetslösheten på sikt väntas bli lägre än vad andra tror.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth tycker att det är för mycket fokus på sparande och saknar framtidsvisioner för integration och infrastruktur till exempel.

– Svenska folket, politiker och akademiker, är mycket fast i 90-talskrisen. Då var det rätt att spara, spara, spara för att komma i form, men nu har vi sparat och vi är i form och står inför stora utmaningar. Min bedömning är att vi skulle kunna ha en statsskuld som är något högre än vi har i dag utan att det skulle skapa problem, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".