Enkätsvaren i sin helhet.

Enkätfrågan som Sveriges Radio ställde till samtliga riksdagspartier:

Vilket konkret problem i svenska vården går ert parti till val på att lösa och där ni vill lyfta fram ett europeiskt land som lyckats bättre än Sverige och införa ett liknande system/lösning som i detta land här?

CENTERPARTIET alla ska ha en husläkare som i Norge och snabb psykoterapihjälp som i England. 

En väl utbyggd och tillgänglig primärvård är grunden för en fungerande sjukvård. Primärvården är den vård som finns närmast människor och ska vara patientens väg in i sjukvården samt den sammanhållande länken i vårdkedjan. Men i dag är primärvårdens ställning inom svensk hälso- och sjukvård mycket svag. Köerna för att få träffa en läkare har ökat och endast drygt 40 procent av befolkningen har en fast läkarkontakt. Ett av de främsta skälen handlar om bristen på läkare som vill arbeta i primärvården.

I dag är endast en tredjedel av landets vårdcentraler fullbemannade och kostnaderna för stafettläkare ökar på de flesta hål. Enligt Läkarförbundet fattas omkring 2 700 läkare i primärvården de kommande åren. Att få läkare väljer att arbeta i den delen av vården beror på att de inte har förutsättningarna att göra ett bra jobb. Små möjligheter att påverka sin arbetssituation och ett ansvar för alltför många patienter, gör att många läkare upplever att de utgör en liten del i ett gigantiskt vårdmaskineri. På så sätt utgör svensk primärvård raka motsatsen till andra länders system, där läkaren kan driva sin egen mottagning med ansvar för en mindre grupp patienter som hen känner väl.

Detta har gjort den nära vården ojämlik. Bostadsort, kontakter och kontanter avgör vem som får bra vård snabbt. När primärvården i allt högre grad sköts av stafettläkare blir också kontinuiteten för patienten lidande, något som i slutändan riskerar att leda till att allvarliga sjukdomar missas. Många patienter upplever också att de inte får tillräckligt med information och har svårt att påverka sin vård.

Problemen i primärvården går att lösa. Det visar utvecklingen i Norge, som genom en omfattande reform på kort tid gick från att bara halva befolkningen haft en fast läkarkontakt i till att nästan alla har det i dag. En av de viktigaste förändringarna som gav Norge en stark primärvård handlar om att läkare fått möjlighet att driva egna verksamheter i liten skala.

Med inspiration från Norge vill Centerpartiet därför genomföra en primärvårdsreform, med målet att andelen av befolkningen som har en fast läkarkontakt ska fördubblas. Primärvården ska kunna bestå av både större vårdcentraler och mindre mottagningar med bara en läkare och en sjuksköterska. På så sätt kan det bli möjligt för en läkare utan eget kapital att starta egen mottagning med ett mer begränsat åtagande, medan övrig primärvård kan erbjudas på annat sätt. En sådan förändring skulle också öka förutsättningarna för att bedriva vård även i mer glest befolkade delar av landet. Som en del av denna utveckling behöver även vårdvalen utvecklas för att göra det lättare och mer attraktivt att även etablera vårdenheter på mindre orter och i glesbygd. 

Vi vill också att det ska bli möjligt för mottagningar att sätta ett tak på hur många patienter som kan lista sig hos en läkare. I dag kan en läkare ha i princip hur många patienter som helst på sin lista, vilket gör att många läkare bränner ut sig. Dessutom vill vi öppna dörren för läkare inom andra specialiteter eller erfarna så kallade leg-läkare, det vill säga icke-specialister, att jobba inom primärvården. Det kan till exempel handla om geriatriker eller barnläkare som tröttnat på den stressiga tillvaron på stora sjukhuskliniker och som mycket väl kan vara lockade av att driva en liten mottagning.

Centerpartiet vill satsa 1,2 miljarder över tre år på införandet en ny öppen vårdform hos landsting och regioner. Den nya öppna vårdformen är en utökning av första linjens psykiatri och utgör ett komplement till specialiserad psykologisk behandling. Inom den nya vårdformen ska patienter kunna få snabb hjälp utan remiss vid lättare psykisk ohälsa. I praktiken innebär det att patienterna inte nödvändigtvis träffar en specialist utan kan exempelvis få enklare samtalsstöd av samtalsterapeut.

I England har man arbetat aktivt för att erbjuda snabbt psykoterapeutiskt stöd åt befolkningen genom programmet IAPT (Improving Access to Psychological Therapies). IAPT tillhandahålls av den offentliga hälso- och sjukvården, NHS, och syftar till att öka tillgången till stöd vid vanliga psykiska tillstånd som ångest och depression. Metoden är evidensbaserad och bygger på att den som själv upplever sig vara i behov av hjälp snabbt ska få ett första samtal och bedömning av vilken typ av stöd man behöver få. Det kan handla om exempelvis samtalsstöd, gruppsessioner, telefon- eller internetsessioner, beroende på svårighetsgraden i symptomen. IAPT fungerar som ett komplement till vanlig hälso- och sjukvård och det krävs inte remiss för att få hjälp. 2015 fanns omkring 150 IAPT-center runt om i England.

Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson (C).

*************

KRISTDEMOKRATERNA: Husläkare åt alla som i Norge och flytta sjukvården till staten.

Sjukvården är valets viktigaste fråga. Från KD vill vi lyfta problemet med långa vårdköer och ojämlik vård beroende på var i landet man bor. Systemet med 21 landsting har spelat ut sin roll. Vi är det enda partiet som vill avskaffa landstingens huvudansvar för vården och istället låta staten ta över ansvaret. En sådan reform har genomförts i Norge varför vi tycker det är intressant att lyfta Norge som exempel.

Det finns en stor samsyn i Alliansen när det gäller fast läkarkontakt. Vi vill att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt (som i Norge). Man ska kunna lista sig hos sin läkare, men läkaren ska kunna sätta ett tak för hur många som listar sig hos hen. Detta är en viktig del i den större primärvårdsreform som vi vill se. KD vill att staten har huvudansvar för sjukvården (fler nationella beslut som styr) och att den mer avancerade sjukhusvården övertas av staten. Vi föreslår alltså inte statligt ansvar för primärvården, däremot fler nationella beslut som talar om vad den ska innehålla osv. 

Acko Ankarberg Johansson, Partisekreterare Kristdemokraterna
/Mia Widell, Kommunikationschef Kristdemokraterna.

*************

LIBERALERNA: Husläkare åt alla som i Norge och stoppa ensamhet som i Storbritannien.

För få svenskar (egentligen ingen alls) har en fast vårdkontakt, en läkare som kan ta ett helhetsansvar och samordna vården. Vi vill stärka primärvård och vårdcentraler - genom att alla ska kunna välja en egen, fast, namngiven husläkare. Det ska ge en snabbare, tryggare och mer långsiktig nära vård - en nära vård som kan ta hand om fler sjukdomar och hälsoproblem än i dag, och genom sin långsiktighet arbeta mer förebyggande. Förebilden är inte minst Norges fastläkarreform som har betytt mycket för att lyfta den svenska primärvården. Fastläkaren har huvudansvaret för sina patienter och arbetar i ett team med andra kompetenser som kan behövas som sjuksköterska, psykolog, fysioterapeut...


Den ofrivilliga ensamheten är ett annat problem - samhällsproblem och hälsoproblem. Där behöver vi en debatt och funderingar på reformer och åtgärder mot social isolering. Reformer kring allt från byggande och boendeformer till hur vi ser till att ingen lämnas ensam och övergiven vid livets slut. Här är Storbritanniens inledda arbete mot ensamheten en förebild, inte för att man ännu har några stora reformer och åtgärder på plats, utan för att man börjar ta i problemet med social isolering på ett mer samordnat sätt.

Rasmus Jonlund Kommunikation & press, stf kanslichef Liberalerna i Stockholms läns landsting å Anna Starbrinks och Liberalernas vägnar. 

*************

MILJÖPARTIET: Ge kroniskt sjuka hjälp i primärvården som i Nederländerna.

Primärvården ska vara basen i den nära vården. Vårdcentralen ska vara den första fysiska ingången till vården, detta för att minska den ojämlika vården. Vi vill att kompetensen gällande hela människan ska utvecklas inom primärvården och det ska finnas specialister från olika discipliner tillgängliga på vårdcentralerna, till exempel psykologer och dietister.

Vården är dock endast en del av samhällets välfärdsarbete. Det krävs ett mer samlat preventivt och hälsofrämjande arbete, såväl strukturellt som livsstilsbaserat, för att kunna möte utmaningen med den  ojämlika hälsan i samhället. För det krävs att primärvården får ett tydligt områdesansvar samt även kan säkerställa en fast vårdkontakt om så behövs. Det är särskilt viktigt att säkerställa en fast läkarkontakt för de som har komplexa behov.

Det är inte alldeles enkelt att nämna ett land som har en komplett lösning som vi skulle vilja inför här. I Nederländerna prövas en intressant modell inom primärvården för personer med kroniska vårdproblem, som är värt att lyfta fram. Det är dock osäkert hur väl de har lyckats med samordningen kring äldre med behov av hemsjukvård. Just inom hemsjukvården finns det inte några riktigt bra exempel inom Europa.

Det finns även länder utanför Europa som har byggt upp ett bra system för primärvården. Kanada är ett bra exempel. Även Alaska är ett bra exempel, som har ett mycket integrerat vårdsystem som arbetar så väl hälsofrämjande som med hög tillgänglighet och kontinuitet. Detta ger en sammanhållen vård. 

Mattias Kristoffersson Politisk sekreterare Samhällsteamet Miljöpartiet de grönas riksdagskansli.

*************

MODERATERNA: Ordna primärvården som i Danmark/Norge

Vi granskar och analyserar givetvis andra länders lösningar gällande vårdpolitiska frågor, bland annat det som har beröringspunkter med att Sverige har bland Europas allra längsta vårdköer. Därtill att Sverige har ett alldeles för sjukhustungt system och för svagt utbyggd nära vård och primärvård. I trettio års tid har vårdpolitiska diskussioner bland annat handlat om att primärvården måste byggas ut i Sverige. Sverige har hittills inte klarat av att genomföra detta.

Vi tror dock inte på att använda ett exakt likadant system som andra länder genomfört. Vi utgår ifrån de specifika förutsättningar som finns i Sverige. Ett par områden som vi särskilt studerar handlar om primärvårdens utformning i Norge och Danmark. Det handlar exempelvis om hur patienterna där har sin fasta läkare som ges en mycket bättre kontinuitet i sina kontakter med vården och de omgivande vårdteam som kopplas till den nära vården.

Det är uppenbart att det krävs tydliga långsiktiga reformer för att i grunden kunna stärka den nära vården och primärvården i Sverige. Det räcker inte med att uttala förhoppningar eller önskemål om att så ska ske. Våra förslag är emellertid inte färdiga, utan det pågår ett metodiskt utvecklingsarbete i dessa komplexa frågor.

Några linjer i detta utvecklingsarbete handlar övergripande om hur man kan öka tillgängligheten inom primärvården så att den kommer att utgöra det naturliga förstahandsvalet för de allra flesta patienterna. Därtill hur man kan se till att de mest sjuka – ofta äldre personer som är multisjuka och kroniker – ges ett mer samlat omhändertagande med basen i den nära vården så som basal och avancerad hemsjukvård samt mer traditionell primärvård.

Vår huvudsakliga prioritering handlar emellertid om de vårdköer som nu fördubblats på bara några få år. Där har vi en egen konkret lösning som vi utvecklat om en tredubblad breddad kömiljard som denna gång även ska inkludera exempelvis återbesök och rehabilitering för att bättre möta behoven hos kroniskt och långvarigt sjuka. Inget lands specifika lösningar på detta område är omedelbart applicerbara på Sverige. Vi noterar dock att till exempel Schweiz och Belgien oftast kommer väldigt väl ut vid internationella jämförelser så som Euro Health Consumer Index gällande väntetider, Men det går på intet sätt att kopiera eller lära av rakt av till svenska förhållanden.

Susan Vo Bergqvist Pressekreterare Moderaternas Riksdagskansli

*************

SOCIALDEMOKRATERNA: Samordna sjukvård, socialtjänst, äldreboende som i Skottland

Vi ser inget land där vi vill kopiera någon lösning rakt av, eller ens införa ett tydligt liknande system. Däremot ser vi att ett av de stora problemen inom vården och omsorgen handlar om att se till att äldre får en samordnad vård och omsorg, i vårt fall från kommuner och landsting. Allt för ofta finns det problem när man ska gå exempelvis mellan sjukhus och äldreboende, eller på andra sätt få samordnade insatser från olika aktörer samtidigt. Där ser vi att Skottland är ett intressant exempel att lära av.

För att möta utmaningarna med en äldre befolkning har skotska regeringar sedan 1999 arbetat med att i större utsträckning sammanföra hälso- och sjukvården och sociala tjänster, och därmed förbättra hälsoutfallen. En lag från 2014 ålägger vissa aktörer att integrera såväl planering, budgetering som utförande av hälso- och sjukvård och sociala tjänster.

I och med lagen har partnerskapsarrangemang mellan hälso- och socialmyndigheter etablerats runtom i landets 32 olika regioner. Varje partnerskap etablerar en ”strategisk uppdragsplan” (commissioning plan), vilken konsulteras brett med olika intressenter såsom patient och brukarorganisationer. De integrerade funktionerna måste omfatta socialtjänst för vuxna, hemsjukvård/vård i närmiljö (community health care), vissa delar av sjukhusvård för vuxna samt syfta till att stödja prevention och förbättrade hälsoutfall.

Jakob Andersson, Pressekreterare hos socialminister Annika Strandhäll (S)

*************

SVERIGEDEMOKRATERNA: Korta vårdköerna som i Danmark.

Sverigedemokraterna går till val på att ta bort vårdköerna och öka tillgängligheten i sjukvården. Vi ser Danmark som en förebild när det gäller en tillgänglig sjukvård utan långa vårdköer och detta vårdsystem vill vi också införa i Sverige

Danmark har tidigare haft liknade problem som Sverige med långa köer till barn och ungdomspsykiatrin. Men sedan man infört PAKKEFORLØB har man kortat väntetiderna till barn och ungdomspsykiatrin från 53 dagar 2012 till 23 dagar 2016.

Vi vill därför inför Nationella flödesprogram och vårdpaket som de har i Danmark för barn och ungdomar som drabbads av psykisk ohälsa. Som tillexempel ADHD, självskadebeteende, ångest och depression. Dessa nationella program ska beskriva hur och vilka insatser som denna målgrupp ska få tillgång till och inom vilken tid, samt koordineringen mellan olika sektorer som tillexempel BUP, socialtjänsten, förskola, grundskolan och elevhälsan så att insatserna fungerar som en helhet.

Nationella progamen ska också vara fokus på tidigt förebyggande insatser som förhindrar att barn och unga ska behöva större insatser framöver.

Sverige har Europas längsta vårdköer vilket innebär att många patienter drabbas och far illa. Medan man i Danmark har lyckats att vända den negativa utvecklingen. 

I Danmark gäller fritt sjukhusval, vilket innebär att du fritt kan välja mellan alla offentliga sjukhus när du har fått en remiss till undersökning och behandling av din läkare. Om väntetiden för en behandling är längre än en månad (månadsgarantin), har du rätt att välja behandling på privat sjukhus. Det vill säga, att du fritt kan välja att bli behandlad på ett av de privata sjukhus (Danmark har flera privata sjukhus) som ingått avtal med Danske Regioner

Ett exempel är gallsten. I Danmark bli man opererad inom månadsgarantin i det fria sjukhusvalet, vissa sjukhus tar emot inom en vecka medan i Sverige är snittet 9 till 13 veckors väntetid

Danmark har också en bra hemsida (Vælg dit sygehus). Där patienter kan få information om väntetider, patient nöjdhet och där de får hjälp till att välja var de vill undersökas och opereras. I Sverige har SKL (väntetider i vården) men den är både inaktuell och svår för patienterna att använda sig.

Dessutom är det kostnadsfritt att bli undersökt och behandlad hos både en så kallad praktiserande läkare och på sjukhuset. Till skillnad från Sverige betalar man ingen patientavgift för att gå till doktorn. 

Per Ramhorn sjukvårdspolitisk talesperson Sverigedemokraterna

*************

VÄNSTERPARTIET: Skrota privatisering och beställarmodell som i Skottland samt förebygg ohälsa hos unga.

Generellt sett är det svårt att direkt importera andra länders sjukvårdssystem på Sverige. Varje land har sina egna speciella förutsättningar och omständigheter och det är inte nödvändigtvis så att något som fungerar bra i ett land gör det i ett annat. De olika nationella omständigheterna måste tas i beaktande. Med det sagt är det också så att Sverige internationellt sett ligger högt när hälso- och sjukvården rankas.

Det finns inget specifikt land vars system vi skulle förorda att direkt överfördes på det svenska. Hälso- och sjukvårdssystemen måste ses i sin helhet även att det givetvis kan finnas goda exempel som är värda att överföra till också den svenska kontexten.

Vänsterpartiets syn på hälso- och sjukvård är att vi vill ha en sjukvård som jobbar förebyggande och hälsofrämjande och utgår från en social helhetssyn. Vården ska aktivt samarbeta med andra samhällsaktörer för minskade klassklyftor när det gäller hälsa. Det finns stora skillnader i både hälsa och tillgång till vård i Sverige. De skillnader i hälsa som finns hos befolkningen avspeglas även i vilken vård man får. För Vänsterpartiet är frågan om jämlik hälsa och vård överordnad. Den ojämlikhet som finns i vården i dag är inte acceptabel. Det finns både regionala skillnader och socioekonomiska, köns- och åldersmässiga skillnader som är helt omotiverade.

Var man än bor i landet och oavsett sociala faktorer ska det finnas förutsättningar för en bra och likvärdig vård. Det är en av anledningarna till att vi har förhandlat fram tio årliga vänstermiljarder som ska gå till kommuner och landsting för att göra det möjligt att erbjuda vård efter behov. Vi måste vidare se över hur vi ska få en jämlik hälso- och sjukvård, både gällande geografisk och social jämlikhet. I en statlig utredning som kom under våren 2017, Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48), bekräftas att nuvarande system ger en ojämlik vård. Det finns en mängd kunskapsstöd och riktlinjer, de är dock inte samordnade och har inte minskat variationerna i vården. Trots detta kommer utredningen fram till att landstingen ska fortsätta att vara självstyrande.

För att komma till rätta med problemen föreslår de att hälso- och sjukvårdslagen förtydligas med att landstingen ska ta större ansvar för och vara skyldiga att samverka nationellt om kunskapsstyrning. De föreslår att ett samråd inrättas mellan regering och landstingen där SKL inte bör involveras. Detta är inte tillräckligt, enligt Vänsterpartiet. Det är tydligt att den struktur med 21 olika landsting som ger vård på olika villkor måste förändras. Sverige har en förhållandevis sjukhustung struktur,  43 procent av all vård på sjukhus. Trots det så har Sverige Europas lägsta antal vårdplatser på sjukhus med 2,71 platser per 1 000 invånare. Genomsnittet för OECD är cirka 5 platser per 1 000 invånare.

De omotiverade skillnaderna inom hälso- och sjukvården avseende socioekonomiska, köns- och åldersmässiga faktorer och deras inverkan på den enskilda individen måste också analyseras. Målsättningen är att inom hälso- och sjukvården hitta verktyg som på lång sikt kan ta bort skillnader i vården. Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning om sjukvården som analyserar både de regionala och de sociala skillnaderna och deras konsekvenser och återkomma med en långsiktig lösning. För Vänsterpartiet är den ojämlika vården den viktigaste valfrågan inom hälso- och sjukvård.

Det går att se trender också i hur hälso- och sjukvård bedrivs och den rådande diskursen har sedan en tid tyvärr varit en New public management- och Lean baserad syn på också hälso- och sjukvården. Detta är en trend vi ser i hela Europa men är något som Vänsterpartiet starkt motsätter sig. Det är, och ska vara, skillnad på bilproduktion och vård av sjuka människor.

Vänsterpartiet menar att den styrningsmodell för hälso- och sjukvården som utgår från hälso- och sjukvårdslagen är den enda rimliga. Det betyder: den patient som är mest sjuk ska prioriteras och vi ska bara ge vård som är medicinskt motiverad. Tillgängligheten måste också förbättras, i Sverige har vi sett en tendens att vården koncentreras till lönsamma patienter och att vården i vissa geografiska områden utarmas samtidigt som det är i dessa områden ohälsotalen är större. Det är inte en acceptabel utveckling. De med störst behov ska få rätt vård, i rätt tid.

Skottland utmärker sig något och tjänar i vissa avseenden som ett gott exempel. Skottland ingår i National Health Service (NHS) och är den statliga organisation som ansvarar för den offentliga sjukvården i Storbritannien. Den består av fyra separata statliga myndigheter: för England, Skottland, Wales och Nordirland. Historiskt är det viktigt att känna till att Skottland fick självstyre inom hälso- och sjukvårdspolitiken år 1999. Då avskaffades beställar/utförarmodellen, och år 2004 skrotades hela företagsmodellen med NPM och privatiseringar. Detta innebar att sjukhusen togs tillbaka i offentlig regi med 100 procent ramfinansiering och att stödverksamhet som exempelvis städning också återtogs.

Exempelvis har man ett sätt att arbeta med barn, unga, deras föräldrar samt vårdpersonal som heter GIRFEC (Getting it right for every child) som visat sig framgångsrikt. Metoden är ett ramverk som synliggör hur arbetet med att fånga upp de barn och unga som behöver hjälp ska gå till. GIRFEC betonar förebyggande och tidiga insatser och för att samhället på ett tidigt stadie ska fånga upp de barn och unga som behöver olika insatser.

Så här skriver Uppdrag Psykisk Hälsa som är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om metoden: I kommunen ser de att gapen mellan myndigheter och olika aktörer har minskat. Gemensamma politiker med gemensam budget ger förutsättningar för att effektivt implementera GIRFEC. Utbildningar i gemensamma frågor genomförs i tvärprofessionella grupperingar över verksamhetsgränserna. En gemensam samsyn utvecklas mellan verksamheter och professioner och ett gemensamt språk har vuxit fram.

Mot bakgrund av det faktum att psykisk ohälsa idag ökar i en oroväckande takt, särskilt hos barn och unga, vore det intressant att titta närmare på det här arbetssättet.

Karin Rågsjö, är hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson Vänsterpartiet

*************

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".