Asylprocess på Migrationsverket
1 av 2
Arkivbild. Asylprocess på Migrationsverket. Foto: Marcus Ericsson/TT
Per Löwenberg, gruppchef vid gränspolisen på Nationella operativa avdelningen
2 av 2
Per Löwenberg, gruppchef vid gränspolisen på Nationella operativa avdelningen Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio

Tusentals avviker från utvisningar

2:35 min

Polisen lyckades endast verkställa omkring en tredjedel av de avvisnings- och utvisningsbeslut som man fick i uppdrag att utföra under det första kvartalet i år.

Ett par tusen asylsökande som fått avslag på sina ansökningar kunde polisen inte utvisa för att man saknade bland annat deras bostadsadresser, säger Per Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolisen på Nationella operativa avdelningen. NOA. 
 
– Man kan säga att det är ungefär en tredjedel, lite knappt, där utvisningar och avvisningar genomförs. Nästan alla av de som inte genomförs beror på att polisen inte vet var personen finns. Så två tredjedelar, lite drygt, är avvikna.

Regeringens krav på polismyndigheten om att fler som fått avslag på sin asylansökan ska lämna Sverige, uppfylls dåligt. 4 procent var ökningen under det första kvartalet i år jämfört med samma period förra året.

Samtidigt ökade polisens uppdrag av antalet avvisningar och utvisningar med 24 procent jämfört med förra året. 
 
De närmare 3000 personer som skulle ha lämnat landet så rapporterade polisen att drygt 2000 personer hade gått under jorden. Det berättar Per Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolisen.

– Det har alltid varit en stor andel avvikna. Det har legat på 50, 60 procent. Nu ligger det på 80 procent på vissa grupper.

Vad tänker du om det?

– Det är väldigt mycket och en av orsakerna till det kanske beror på den lagändring som vi fick år 2016 där man inte längre har rätt till boende inom migrationsverkets försorg, efter det att de har fått ett avslag.

Vad betyder det i praktiken?

– Att polisen inte vet var de personerna finns.
 
Att inte fler asylsökande går att avvisa och utvisa beror enligt polisens rapport till regeringen bland annat på en del olika omvärldsfaktorer, på att polisen gjort nödvändiga prioriteringar och på lagändringen som infördes år 2016.

Lagändringen innebär att asylsökande oftast inte längre får bo på Migrationsverkets boenden utan har ett eget boende med en adress som sällan polisen har tillgång till.

Det gör att polisen aldrig till hundra procent kan klara uppdraget, förklarar Per Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolisen på Nationella operativa avdelningen, NOA.

– Det har till och från varit en prioriterad synpunkt från politiken och vi har aldrig varit i närheten av att nå det målet. Det skulle kräva mer resurser och också fler åtgärder tidigare. Men det behövs även hårdare kontroll på vistelse och adresser, säger Per Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolisen på Nationella operativa avdelningen. NOA.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista