Bakgrund: Vad händer i Armenien?

3:25 min

Sedan presidenten Serzj Sargsian, som har styrt landet sedan år 2008, meddelade att han kandiderar till premiärministerposten, har stora protester hörts i Armenien.

Trycket från demonstranterna fick Sargsian att avgå och oppositionsledaren och den tidigare journalisten Nikol Pasjinian förklarade att en fredlig "sammetsrevolution" hade inletts. 

Men hur började allt? Och varför lät sig protesterna inte tystas?

Republikanerna och det sovjetiska arvet

Sedan Armenien blev självständigt från Sovjetunionen år 1990 har det republikanska blocket dominerat politiken. I dag har det republikanska partiet stort inflytande. Det beskrivs ofta som ett typiskt postsovjetiskt maktparti som genomsyrar hela samhället. Bland medlemmarna finns regeringstjänstemän, offentligt anställda och oligarker. Partiet har ofta anklagats för att vara genomkorrumperat.

Serzj Sargsian och makten 

Republikanen Serzj Sargsian har varit landets president sedan år 2008. Enligt den armeniska konstitutionen får presidenten inneha ämbetet under högst två mandatperioder på fem år vardera.

År 2015 gick det rykten om att Sargsian ville klamra sig fast vid makten. Genom att ändra i författningen utökade han premiärministerns befogenheter så att premiärministerposten i praktiken blev mäktigare än presidentposten.

När Sargsians andra mandatperiod som president löpte ut i april i år meddelade han att han nominerats till premiärministerposten.

Manövern väckte stora protester i Armenien. Enligt kritiker försökte Sargsian ”göra en Putin” – byta titel från president till premiärminister men fortsätta att styra landet.

Nikol Pasjinian och protesterna 

Den 17 april röstade parlamentet för Serzj Sargsian utnämning till premiärminister. Omröstningen omgavs av protester som leddes av Nikol Pasjinian.

Pasjinian har i sin roll som grävande reporter på en av de stora liberala tidningarna ofta kritiserat makten. I samband med presidentvalet år 2008 tvingades han gå under jord. Armenisk polis anklagade honom för mord och uppvigling. Han överlämnade sig senare till polisen och avtjänade ett tvåårigt fängelsestraff. Sedan dess har han lett en stor oppositionsrörelse i landet och år 2012 valdes han in i parlamentet.

Efter Sargsians besked om att han kandiderar till premiärministerposten uppmanade Pasjinian till en ”fredlig sammetsrevolution”. Sammetsrevolutionen var det oblodiga maktskifte som ägde rum i Tjeckoslovakien år 1989, då landets kommunistiska styre störtades, efter demonstrationer.

Den 19 april samlades Pasjinians anhängare runt regeringskansliet. Med trummor vuvuzelor krävde de Sargsians avgång.

Den 22 april greps Pasjinian och protesterna blev allt högre. Dagen därpå släpptes han. Men Sargsian kunde inte stå emot protesterna mer. Den 23 april meddelade han att han avgår.

Och nu då? 

Den 1 maj höll parlamentet en omröstning om premiärministerposten där Pasjinian var den ende kandidaten. Men i och med att parlamentet domineras av det republikanska partiet förlorade han omröstningen. Protesterna lät sig inte tystas och Pasjinian uppmanade sina anhängare att gå ut i generalstrejk dagen efter omröstningen.

Den 2 maj var det tomt i huvudstadens många restauranger och butiker. Tunnelbanan och flygplatsen höll stängt och studenter gick inte till sina respektive lärosäten. I stället samlades Jerevanborna på torget för att fortsätta protestera. På eftermiddagen meddelade parlamentet att en ny omröstning om premiärministerposten kommer att hållas den 8 maj. Om parlamentet inte lyckas utse en ny premiärminister väntas nyval hållas.

Källor: Landguiden, Nationalencyklopedin, CNN, Reuters och BBC.