Bild på Brå-logga och skugga på person i gränd
Foto: Foto: Hasse Holmberg / TT

Brå berett granska brottslingars etnicitet

1:24 min

Debatten om vem som begår brott i Sverige har fått Brottsförebyggande rådet, Brå, att tänka om.

Det kan bli aktuellt med en studie där misstänktas etnicitet tas upp, men tidigast under nästa år. Det säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå.
  
– Vi har vägt den här frågan fram och tillbaka under flera år. Sedan har vi ju sett att efterfrågan på ytterligare forskning kring det här från vår sida bara har blivit större och större. Då finns det nog skäl ändå att ompröva den hållning vi haft och se om vi kan sätta igång någon studie till nästa år som kan besvara en del av de frågor som nu är uppe på bordet.
  
Frågan om brottslingars etniska bakgrund, om de är födda i Sverige eller utomlands dyker ständigt upp i debatten om brott och straff. Inte minst har det märkts i inledningen av valrörelsen, där exempelvis Sverigedemokraterna ofta tar upp påståenden om att våldtäkter främst begås av män från Mellanöstern.

Problemet är att det inte finns någon aktuell statistik. Brottsförebyggande rådet publicerade en rapport 2005, där man undersökt brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet. I den rapporten framgick att utrikesfödda är överrepresenterade i brottsstatistiken över misstänkta gärningsmän när det gäller allvarliga brott som dödligt våld, våldtäkt och rån.

När regeringen i början av året gav Brå i uppdrag att utreda orsakerna till att sexualbrotten ökat i Sverige, så begärde moderaterna att gärningsmännens etnicitet skulle vara en av de bakgrundsfaktorer som undersöktes. Men regeringen hänvisade till Brå. Det var något som Brottsförebyggande rådet skulle ta ställning till på egen hand, ansåg justitieminister Morgan Johansson.

Men Brå hänvisade tillbaka till regeringen. De hade redan fått så många uppdrag att det inte fanns utrymme att ta egna initiativ till forskning utöver dessa, lät Brå hälsa.

I debatten har det också framförts att etnicitet i sig inte är någon förklaring till brottsbenägenhet, utan de sociala omständigheter som dominerar bland olika grupper i det svenska samhället. Flera har också frågat sig vad en sådan statistik skulle användas till. Brå-rapporten 2005 visade på ungefär samma resultat som den som gjordes på 1980-talet. Stina Holmberg på Brå tycker dock att det även finns argument för en granskning av brottslingars enticitet.

– Jag tycker att man, som tidigare, kan se argument både för och emot.

Vilka bra saker skulle en sådan här utredning kunna leda till?

– I den bästa av världar så kan ju tunga fakta höja nivån på en diskussion.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".