Polisbil utanför riksdagshuset.
1 av 2
Arkivbild. Foto: Stina Stjernkvist /TT.
Linda Thörnell, chef Nationellt centrum för terrorhotbedömning
2 av 2
Linda Thörnell är chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning, som varje dag arbetar med att bedöma terrorhotet mot Sverige. Foto: SR

Ensamagerande är det största terrorhotet

2:12 min

Det främsta terrorhotet i Sverige är fortfarande från personer som sympatiserar med till exempel terrorgruppen IS och begår attentat på egen hand. Den slutsatsen drar man på Nationellt centrum för terrorhotbedömning, som varje dag bedömer terrorhotet mot Sverige.

– Det är i första hand enskilda individer som uppmärksammar propaganda som sprids, tar till sig våldsbudskapet och kan välja att agera på det. Eller mindre grupper, där har vi sett ett antal sådana händelser, säger Linda Thörnell, nytillträdd chef för NCT till Ekot.
 
På Nationellt centrum för terrorhotbedömning arbetar ett tiotal analytiker varje dag med att bedöma terrorhotet mot Sverige. Deras underlag ligger sen till grund för den nationella hotnivå som chefen för säkerhetspolisen beslutar om. Här går man igenom utvecklingen i omvärlden och alla de attentat som sker i västvärlden.

– De attentat som varit i västvärlden under 2017 och 2018 så är det i första hand ensamagerande individer som har utfört dem, och man har utfört attentaten med enklare medel, som stickvapen, handeldvapen, och även motorfordon, säger Linda Thörnell.

Attentatet på Drottninggatan förra året stämmer med mönstret från flera andra attentat, och trots att terrorgruppen IS trängts tillbaka i Irak och Syrien har man inte sett att spridningen av gruppens ideologi har minskat, säger Linda Thörnell, chef för NCT:

– IS fortsätter att inspirera till attentat, och då framför allt gör vad du kan med de medel du har på hemmaplan.

Att det är valår i år är en av de faktorer som man nu räknar in i sina bedömningar av hotbilden.

– Riksdagsvalet i sig är inte hotdrivande för de islamistiska våldsbejakande aktörerna, däremot är allmänna platser och sammankomster en potentiell måltavla, säger Linda Thörnell.

Men det här att det då kanske är mer folksamlingar, påverkar det hotbilden?

– Jag skulle säga att det snarare påverkar hur vi tänker kring skyddet, men det är en normalbild vi har i dag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista