EU-länderna har nu antagit sitt gemensamma uttalande från dagens Balkan-toppmöte, döpt till Sofia-deklarationen.
EU-länderna har nu antagit sitt gemensamma uttalande från dagens Balkan-toppmöte, döpt till Sofia-deklarationen. Foto: Darko Vojinovic/AP

Balkanbesvikelse under EU-toppmötet

2:04 min

Dagens EU-toppmöte i Bulgarien slutar i besvikelse för de sex länderna på västra Balkan som hoppas på att få ansluta sig till unionen i framtiden. Något blivande EU-medlemskap nämns nämligen inte alls i det gemensamma uttalandet som antogs under mötet.

Temat för dagen var Kosovos, Serbiens, Makedoniens, Albaniens, Bosnien-Hercegovinas och Montenegros framtid. 

I det gemensamma uttalandet som antogs under toppmötet står det bland annat: 

"EU välkomnar att partnerna på västra Balkan gemensamt engagerar sig i europeiska värderingar och principer och till visionen av ett starkt, stabilt och enat Europa, stöttat av våra historiska, kulturella och geografiska band."

Deklarationen innehåller även löften om satsningar på en "marknads- och investeringsvänlig miljö", strävan efter att slopa administrativa gränshinder, migrations- och säkerhetssamarbete och kamp mot korruption och organiserad brottslighet.

Men ett blivande EU-medlemskap nämns inte alls, även om det hänvisas till det toppmöte i grekiska Thessaloniki 2003 då ländernas EU-strävanden erkändes formellt.

Enligt statsminister Stefan Löfven (S) betyder EU:s samarbetsvilja mycket för de sex Balkanländerna. Men han säger också att unionens lust att släppa in fler har minskat. 

– Jag var väldigt öppen med dem och sade att aptiten för en utvidgning i Europa efter de senaste åren inte har ökat, utan snarare tvärtom. Det är lika bra att vara ärlig. Men det innebär inte att vi ska ta bort det från agendan. Vi vill ju också av egna säkerhetsskäl se till att de närmar sig. För det finns ju andra aktörer som vill vara där och dominera, säger han till TT. 

Statsministern betonar starkt att det gäller för länderna att uppfylla de krav som ställs innan de kan bli medlemmar. Och han vill inte tala om något år för när det kan ske.

– Det går inte att sätta sådana årtal, menar jag, utan det finns en procedurprocess och det är den man ska hålla sig till. Självklart vill de att de ska gå så fort som möjligt, så är det. Men vi måste vara tydliga med att kriterier måste vara uppfyllda, säger Löfven.

Ett annat ämne som diskuterades under toppmötet var den segdragna namnkonflikten mellan Makedonien och Grekland. Bråket handlar om namnet Makedonien, som grekerna menar är namnet på en grekisk religion och därför tillhör dem. 

– Vi har diskuterat en lösning till namnfrågan som kan vara acceptabel för båda sidor, men vi måste ha fortsatta diskussioner i våra länder, säger Makedoniens premiärminister Zoran Zaev till Reuters. 

Stefan Löfven ser positivt på att länderna verkar ha närmat sig en överenskommelse. 

– De har gjort framsteg helt enkelt, men det är bara de själva som kan svara på hur nära det är. Men det är positivt att de två ledarna Zaev och Tsipras har kommit så nära varandra och fått igång en så bra dialog att det faktiskt finns hopp om att det kan lösas, säger han. 

Deklarationen från toppmötet, som döpts till Sofia-deklarationen, välkomnar att Kroatien ämnar arrangera ett nytt toppmöte med länderna på västra Balkan under sitt ordförandehalvår i EU under våren 2020.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".