Stora skillnader när forskningsfusk utreds

1:54 min

Misstänkt forskningsfusk hanteras olika på svenska universitet och högskolor och det kan leda till rättsosäkra utredningar, visar en kartläggning som P1-programmet Kaliber har gjort.

Det finns planer på att åtgärda bristerna, men arbetet med det har dragit ut på tiden.

Kaliber har begärt att få ta del av alla anmälda misstankar om forskningsfusk på 37 svenska universitet och högskolor sedan 2010. Bland närmare 210 ärenden har fusk, eller oredlighet i forskning som det också kallas, konstaterats i ungefär vart femte fall. 

Macchiariniskandalen, med de konstgjorda luftstruparna, är det mest kända exemplet. Plagiering av annans arbete, fusk i pengaansökningar, intima personuppgifter som lämnats ut i en forskningsrapport och fabricerad data i en studie om fisk och mikroplaster, är andra exempel där forskare har fällts för oredlighet.

– I våra diskussioner finns det personer som har sagt det här är toppen på ett isberg, andra säger att det finns inte mycket mer utan det är några få fall, säger Margaretha Fahlgren, professor vid Uppsala universitet som har utrett hur staten ska hantera forskningsfusk på ett nytt och bättre sätt.

I dag är det universiteten och högskolorna som ansvarar för att utreda misstänkt fusk hos den egna personalen, men hur det görs varierar. Vissa lärosäten har en speciell nämnd, andra löser det från fall till fall. Några kopplar in utomstående experter, andra sköter utredningarna själva.

– Det har inte varit väldigt rättssäkert om man uttrycker det kortfattat, därför att det har funnits för många olika sätt att hantera frågan på, säger Margaretha Fahlgren.

Hennes utredning ”Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning” föreslog i februari i fjol en helt ny nämndmyndighet som ska utreda alla allvarliga fall av forskningsfusk. Enligt förslaget skulle myndigheten bildas den 1 januari 2019.

– De här fallen kräver en extern utredning, säger Margaretha Fahlgren.

Arbetet med den nya myndigheten har dragit ut på tiden. Utbildningsdepartementet uppger att siktet är inställt på hösten 2019, eftersom förslagen ska analyseras ur dataskyddshänseende och kompletteras med anledning av EU:s dataskyddsförordning.

Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, tror att en ny nämndmyndighet kan bidra till ökad rättssäkerhet.

– Vid de allra flesta lärosäten, jag skulle nog vilja säga alla, så är det här ovanliga ärenden och det är sällan man hanterar det. Har man en nationell nämnd så ackumulerar man erfarenhet och kan på det sättet med större säkerhet se till att man behandlar folk lika, säger Eva Åkesson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista